Eutychianism

Eutychianismen är en kristologisk lära uppkallad efter Eutyches (cirka 378–454), som var arkimandrit i ett kloster i Konstantinopel.

Eutyches hävdade att Kristus efter människoblivandet blott utgjorde en natur,^[1] och att hans mänsklighet inte var av samma väsen som vår. Detta uppfattades som monofysitism av motståndarna, och Eutyches exkommunicerades. Vid konciliet i Chalkedon 451 avvisades eutychianismen slutgiltigt.