Lebensreform

Karl Wilhelm Diefenbach var en tidig inspiratör till livsreformrörelsen. Bild från hans hus på Capri, 1914.
Lichtgebet, symbolisk målning och ikon. Ung androgyn människa (framtiden) riktar sig mot ljuset.

Lebensreform (tyska för "livsreform" eller "reform av livet") är ett samlingsnamn för olika reformrörelser under slutet av 1800-talet och det tidiga 1900-talet, i framför allt Tyskland och Schweiz. Gemensamma drag var kritik av industrialisering, urbanisering och materialism.

Rörelserna förespråkade enkel livsstil, “tillbaka till naturen”, ekologisk hållning, naturenlig odling, hälsokost, naturläkemedel, friluftsliv, vandring, dräktreform, nakenkultur, sexuell frigörelse och sociala och andliga reformer. Man var starkt avståndstagande till alkohol, tobak och andra droger och kritisk mot en äldre – inte minst kyrklig – konservatism.[1][2][3] Flera svenska folkrörelser, bland andra ungdomsrörelsen, ungkyrkorörelsen, hembygdsrörelsen, idrottsrörelsen, nykterhetsrörelsen, kvinnorörelsen och frisksportrörelsen var från 1890-talet tydligt påverkade av tankarna inom "lebensreform".

I Sverige används sällan en enhetlig beteckning på strömningen. På svenska och engelska används oftast den tyska termen ”lebensreform” och syftar då på dessa rörelser i Europa allmänt, men särskilt i tyskspråkiga områden. Då det syftar på denna rörelse i det egna landet skrivs ibland på engelska "life reform", på svenska numera allt oftare "livsreformrörelsen".[4][5][6]

  1. ^ Texten är delvis baserad på tyska och engelska Wikipedia.
  2. ^ "Hippie Roots & The Perennial Subculture" (1998) Arkiverad 24 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet fm
  4. ^ Siedle Project Bauhaus.
  5. ^ Historisk Tidskrift 2005:1.”. Arkiverad från originalet den 24 april 2018. https://web.archive.org/web/20180424145700/http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2005-1/pdf/HT_2005-1_079-85_sundin.pdf. Läst 25 februari 2019. 
  6. ^ Emma Hilborn, rec. Av: Morgonrodnad. Socialismens stil och mytologi 1871–1914 av Stefan Arvidsson, i Scandia 83:1; Ann-Sofi Ljung Svensson, Jordens dotter: Selma Lagerlöf och den tyska hembygdslitteraturen, Lunds Universitet, 2011; Annelie Drakman, När kroppen slöt sig och blev fast, Uppsala Universitet, 2018.

Developed by StudentB