Yemre | West Africa |
---|---|
Golle imaaɗe | 1 Yarkomaa 1963 |
Lesdinkeejum | Nijeriya, Naigeria, Nàìjíríà |
Mutiɗa innde | 🇳🇬, Nigeria, NG |
Named after | Maayo Jaaliba |
Named by | Flora Shaw |
Ɗemngal ngal sarwiisiiji leydi fu njoni haalude | Inngilisjo |
Doondo leydi | Nigeria, We Hail Thee |
Tagu | culture of Nigeria |
Jammoore leydi | Unity and Faith, Peace and Progress, Единство и вяра, мир и прогрес, Good people, great nation, Undod a Ffydd, Heddwch a Chynnydd |
Duungal | Afirik |
Lesdi | Naajeeriya |
Laamorde | FCT |
Hiiri-weeti pelle | UTC+01:00, Africa/Lagos |
Located in or next to body of water | Atalantika |
Annditirɗum | West Africa |
Jonde kwa'odineto | 9°0′0″N 8°0′0″E |
Kwa'odineto lettugal | 12°9′51″N 14°40′41″E |
Soɓɓire | 13°53′8″N 5°31′47″E |
Horɗoore | 4°16′13″N 6°5′13″E |
Towendi | Cabbal Waadi |
Hoɓade | Lagos Island |
Laamu sarti celluɗo | leydi ndi suudu baba suɓani horem |
Birrol parti politikki | Arɗiɗo Naajeeriya |
Arɗiiɗo lesdi | Bola Tinubu |
Office held by head of government | Arɗiɗo Naajeeriya |
Hooreejo leydi | Bola Tinubu |
Laamu battaa en | Cabinet of Nigeria |
Laamu depitee en | National Assembly of Nigeria |
Highest judicial authority | Supreme Court of Nigeria |
Central bank | Central Bank of Nigeria |
Cede | naira |
Shares border with | Benen, Niiser, Caadi, Kamerun, Sawo Tome |
Driving side | right |
Electrical plug type | BS 1363, BS 546 |
Follows | hautugo Naajeeriya |
Replaces | hautugo Naajeeriya |
Studied in | Nigerian studies |
Laawol ngol laamu anndani | https://nigeria.gov.ng/ |
Hashtag | Nigeria |
Golle gofernema | .ng |
Deesewal | flag of Nigeria |
Coat of arms | coat of arms of Nigeria |
Has seal, badge, or sigil | Seal of the President of Nigeria |
Official symbol | Dengere |
Joogarafii | geography of Nigeria |
Has characteristic | partly free country |
Taariki | history of Nigeria |
Ndesa | economy of Nigeria |
Annaji Aljeri | demographics of Nigeria |
Hoolagol | Maliki |
Mobile country code | 621 |
Country calling code | +234 |
Trunk prefix | 0 |
Emergency phone number | 112, 199 |
GS1 country code | 615 |
Licence plate code | WAN |
Maritime identification digits | 657 |
Unicode character | 🇳🇬 |
Category for honorary citizens of entity | Q8942555 |
Category for maps | Category:Maps of Nigeria |
Naajeeriya e Hukumaare Hawtugo Naajeeriya[1] un Leydi haa Hirna Afrik.[2] ɓaawo Wayla eɗii Hakkuɗe [3]caka Hakkude sahel ɗembo e juggol Guneau ɓaawo fombina ɗun juggol Atlantica. Eɗi wooɗi jaajirka leydi ko[4] jaruuɗun kilomita 923,769 (356,669 sq mi) ɗembbo eɗi wooɗi ɗuuɗirka yimmɓe ko haa ɓuri miliyanji 216, kairi woni leydi ɓurɗi ɗuuɗirka yimɓe e Afrik, ɗembo ɗi jeweɗiɗi e duniyaaru ɓurɗi ɗuuɗirka yimmɓe Naajeeriya nɗi hauti keerol e Nijar eta wayla Chad Republic gaɗa fo wayla haa e fuuna Cameroun (Kamerun) gaɗa fuuna e ɗembo Benin(Bini) ta hirna Naajeeriya un jamhuriyawal ngal kawtugal ngal haa wooii diiweji 36 e ɗemɓo mawɗe gelle hawtugo Laamorde wonii Abuja ɗen kanjike wuudu laamu leydi ɗin. Gelle mawɗe e Naajeeriya kannje ke Laagos eɗi boo ɓaawo ɗer galluji mawɗi e duniyaru ɗembo gelle ɗiɗaaɓe ɓurɗe mawgu nder Afrik.
Naajeeriya laati lesdiiji e laamuuji ɗuuɗɗi ko adii koloñaal gila duuɓi ujunnaaje ɗiɗaɓiri ko adii jibineede Iisaa, tawi ko siwil Nok e nder teeminannde 15ɓiire ko adii jibineede Iisaa, ko ɗum woni dental nder leydi gadanal.[10] Dowla hannde oo fuɗɗii ko e koloñaal Biritaan en e nder teeminannde 19ɓiire, o ƴetti mbaadi leydi ndi hannde ndii e hawrude e Protectorate Fuɗnaange Naajeeriya e Protectorat Fuɗnaange Naajeeriya e hitaande 1914. Biritaannaaɓe mbaɗii njuɓɓudi laamu e sariyaaji tawa ina kuutoroo laamuuji ɗi ngonaa laamuyankooji rewrude e laamuuji aadaaji. Naajeeriya wonti fedde jeytaare mum e dow laawol ñalnde 1 lewru Oktoobar hiitande ndunngu alif 1960. Nde heɓi wolde hakkunde leyɗeele tuggi r alif 1967 haa 1970, nde rewi heen ko jokkondire hakkunde laamuuji militeer en e laamuuji siwil cuɓaaɗi e demokaraasi haa nde heɓi laamu dartiingu e hitaande 1999 wooteeji hooreejo leydi Naajeeriya Ogun, Olu Obasanjo mo lannda demokaraasi leƴƴi. Kono leydi ndi ina heewi heɓde fenaande e nder wooteeji, kadi fenaande ina heewi e nder nokkuuji keewɗi e nder politik leydi Naajeeriya.
Naajeeriya ko leydi ndi leƴƴi keewɗi ngoni, ndi ko ɓuri leƴƴi 250 ina kaala ɗemɗe 500 ceertuɗe, tawi fof ina nanndi e pine keewɗe.[12][13][14] Leƴƴi tati ɓurɗi mawnude ɗii ko Hausa en to bannge worgo, Yoruba en to hirnaange, e Igbo en to fuɗnaange, kamɓe fof ɓe ngoni ko e 60% e yimɓe leydi ndii fof.[15] Ɗemngal laawɗungal ko Engele, cuɓaangal ngam wallitde ngootaagu ɗemɗe to bannge ngenndi.Doosgal lesdi Naajeeriya ɗon hokka ndimu diina de jure, nden boo ɗon mari juulɓe e Kirista'en ɓurduɓe nder duuniyaaru.[18] Naajeeriya feccii ko ina wona feccere hakkunde juulɓe, ɓe ɓuri heewde ko e bannge worgo leydi ndii, e Kerecee’en, ɓe ɓuri heewde ko e bannge worgo; diineeji ɓiɓɓe leydi, ko wayi no diineeji jeyaaɗi e leƴƴi Igbo e Yoruba, ina ngondi e ŋakkeende.
Najeriya ko leydi semmbe diiwaan e nder Afrik, kadi ko leydi hakkundeeri e nder geɗe winndere. Faggudu leydi Naajeeriya woni nayaɓo nder Afrik, 53ɓo nder duuniyaaru to bannge PIB nominal, e 27ɓo to bannge PPP. Naajeeriya ina heewi wiyeede ko Giant of Africa sabu keewal yimɓe mum e faggudu mum,[20] kadi ko kañum woni luumo ƴellitoore e nder Banke Adunaajo. Naajeeriya ko leydi sosndi Dental Afrik, kadi ko tergal e pelle winndereyankooje keewɗe, ko wayi no Fedde Ngenndiije Dentuɗe, Fedde Ngenndiije Dentuɗe, NAM,[21] Fedde Faggudu Dowlaaji Hirnaange Afrik, Fedde Gollondiral Lislaam e OPEP. Kadi ina jeyaa e fedde leyɗeele MINT ɗe ngonaa laamuyankooje, ina jeyaa e faggudu Next Eleven.