Naajeeriya

Naajeeriya
jeetaare leydi, leydi ndi suudu baba suɓani horem, leydi
YemreWest Africa Taƴto
Golle imaaɗe1 Yarkomaa 1963 Taƴto
LesdinkeejumNijeriya, Naigeria, Nàìjíríà Taƴto
Mutiɗa innde🇳🇬, Nigeria, NG Taƴto
Named afterMaayo Jaaliba Taƴto
Named byFlora Shaw Taƴto
Ɗemngal ngal sarwiisiiji leydi fu njoni haaludeInngilisjo Taƴto
Doondo leydiNigeria, We Hail Thee Taƴto
Taguculture of Nigeria Taƴto
Jammoore leydiUnity and Faith, Peace and Progress, Единство и вяра, мир и прогрес, Good people, great nation, Undod a Ffydd, Heddwch a Chynnydd Taƴto
DuungalAfirik Taƴto
LesdiNaajeeriya Taƴto
LaamordeFCT Taƴto
Hiiri-weeti pelleUTC+01:00, Africa/Lagos Taƴto
Located in or next to body of waterAtalantika Taƴto
AnnditirɗumWest Africa Taƴto
Jonde kwa'odineto9°0′0″N 8°0′0″E Taƴto
Kwa'odineto lettugal12°9′51″N 14°40′41″E Taƴto
Soɓɓire13°53′8″N 5°31′47″E Taƴto
Horɗoore4°16′13″N 6°5′13″E Taƴto
TowendiCabbal Waadi Taƴto
HoɓadeLagos Island Taƴto
Laamu sarti celluɗoleydi ndi suudu baba suɓani horem Taƴto
Birrol parti politikkiArɗiɗo Naajeeriya Taƴto
Arɗiiɗo lesdiBola Tinubu Taƴto
Office held by head of governmentArɗiɗo Naajeeriya Taƴto
Hooreejo leydiBola Tinubu Taƴto
Laamu battaa enCabinet of Nigeria Taƴto
Laamu depitee enNational Assembly of Nigeria Taƴto
Highest judicial authoritySupreme Court of Nigeria Taƴto
Central bankCentral Bank of Nigeria Taƴto
Cedenaira Taƴto
Shares border withBenen, Niiser, Caadi, Kamerun, Sawo Tome Taƴto
Driving sideright Taƴto
Electrical plug typeBS 1363, BS 546 Taƴto
Followshautugo Naajeeriya Taƴto
Replaceshautugo Naajeeriya Taƴto
Studied inNigerian studies Taƴto
Laawol ngol laamu anndanihttps://nigeria.gov.ng/ Taƴto
HashtagNigeria Taƴto
Golle gofernema.ng Taƴto
Deesewalflag of Nigeria Taƴto
Coat of armscoat of arms of Nigeria Taƴto
Has seal, badge, or sigilSeal of the President of Nigeria Taƴto
Official symbolDengere Taƴto
Joogarafiigeography of Nigeria Taƴto
Has characteristicpartly free country Taƴto
Taarikihistory of Nigeria Taƴto
Ndesaeconomy of Nigeria Taƴto
Annaji Aljeridemographics of Nigeria Taƴto
HoolagolMaliki Taƴto
Mobile country code621 Taƴto
Country calling code+234 Taƴto
Trunk prefix0 Taƴto
Emergency phone number112, 199 Taƴto
GS1 country code615 Taƴto
Licence plate codeWAN Taƴto
Maritime identification digits657 Taƴto
Unicode character🇳🇬 Taƴto
Category for honorary citizens of entityQ8942555 Taƴto
Category for mapsCategory:Maps of Nigeria Taƴto
Map

Naajeeriya e Hukumaare Hawtugo Naajeeriya[1] un Leydi haa Hirna Afrik.[2] ɓaawo Wayla eɗii Hakkuɗe [3]caka Hakkude sahel ɗembo e juggol Guneau ɓaawo fombina ɗun juggol Atlantica. Eɗi wooɗi jaajirka leydi ko[4] jaruuɗun kilomita 923,769 (356,669 sq mi) ɗembbo eɗi wooɗi ɗuuɗirka yimmɓe ko haa ɓuri miliyanji 216, kairi woni leydi ɓurɗi ɗuuɗirka yimɓe e Afrik, ɗembo ɗi jeweɗiɗi e duniyaaru ɓurɗi ɗuuɗirka yimmɓe Naajeeriya nɗi hauti keerol e Nijar eta wayla Chad Republic gaɗa fo wayla haa e fuuna Cameroun (Kamerun) gaɗa fuuna e ɗembo Benin(Bini) ta hirna Naajeeriya un jamhuriyawal ngal kawtugal ngal haa wooii diiweji 36 e ɗemɓo mawɗe gelle hawtugo Laamorde wonii Abuja ɗen kanjike wuudu laamu leydi ɗin. Gelle mawɗe e Naajeeriya kannje ke Laagos eɗi boo ɓaawo ɗer galluji mawɗi e duniyaru ɗembo gelle ɗiɗaaɓe ɓurɗe mawgu nder Afrik.

Naajeeriya laati lesdiiji e laamuuji ɗuuɗɗi ko adii koloñaal gila duuɓi ujunnaaje ɗiɗaɓiri ko adii jibineede Iisaa, tawi ko siwil Nok e nder teeminannde 15ɓiire ko adii jibineede Iisaa, ko ɗum woni dental nder leydi gadanal.[10] Dowla hannde oo fuɗɗii ko e koloñaal Biritaan en e nder teeminannde 19ɓiire, o ƴetti mbaadi leydi ndi hannde ndii e hawrude e Protectorate Fuɗnaange Naajeeriya e Protectorat Fuɗnaange Naajeeriya e hitaande 1914. Biritaannaaɓe mbaɗii njuɓɓudi laamu e sariyaaji tawa ina kuutoroo laamuuji ɗi ngonaa laamuyankooji rewrude e laamuuji aadaaji. Naajeeriya wonti fedde jeytaare mum e dow laawol ñalnde 1 lewru Oktoobar hiitande ndunngu alif 1960. Nde heɓi wolde hakkunde leyɗeele tuggi r alif 1967 haa 1970, nde rewi heen ko jokkondire hakkunde laamuuji militeer en e laamuuji siwil cuɓaaɗi e demokaraasi haa nde heɓi laamu dartiingu e hitaande 1999 wooteeji hooreejo leydi Naajeeriya Ogun, Olu Obasanjo mo lannda demokaraasi leƴƴi. Kono leydi ndi ina heewi heɓde fenaande e nder wooteeji, kadi fenaande ina heewi e nder nokkuuji keewɗi e nder politik leydi Naajeeriya.

Naajeeriya ko leydi ndi leƴƴi keewɗi ngoni, ndi ko ɓuri leƴƴi 250 ina kaala ɗemɗe 500 ceertuɗe, tawi fof ina nanndi e pine keewɗe.[12][13][14] Leƴƴi tati ɓurɗi mawnude ɗii ko Hausa en to bannge worgo, Yoruba en to hirnaange, e Igbo en to fuɗnaange, kamɓe fof ɓe ngoni ko e 60% e yimɓe leydi ndii fof.[15] Ɗemngal laawɗungal ko Engele, cuɓaangal ngam wallitde ngootaagu ɗemɗe to bannge ngenndi.Doosgal lesdi Naajeeriya ɗon hokka ndimu diina de jure, nden boo ɗon mari juulɓe e Kirista'en ɓurduɓe nder duuniyaaru.[18] Naajeeriya feccii ko ina wona feccere hakkunde juulɓe, ɓe ɓuri heewde ko e bannge worgo leydi ndii, e Kerecee’en, ɓe ɓuri heewde ko e bannge worgo; diineeji ɓiɓɓe leydi, ko wayi no diineeji jeyaaɗi e leƴƴi Igbo e Yoruba, ina ngondi e ŋakkeende.

Najeriya ko leydi semmbe diiwaan e nder Afrik, kadi ko leydi hakkundeeri e nder geɗe winndere. Faggudu leydi Naajeeriya woni nayaɓo nder Afrik, 53ɓo nder duuniyaaru to bannge PIB nominal, e 27ɓo to bannge PPP. Naajeeriya ina heewi wiyeede ko Giant of Africa sabu keewal yimɓe mum e faggudu mum,[20] kadi ko kañum woni luumo ƴellitoore e nder Banke Adunaajo. Naajeeriya ko leydi sosndi Dental Afrik, kadi ko tergal e pelle winndereyankooje keewɗe, ko wayi no Fedde Ngenndiije Dentuɗe, Fedde Ngenndiije Dentuɗe, NAM,[21] Fedde Faggudu Dowlaaji Hirnaange Afrik, Fedde Gollondiral Lislaam e OPEP. Kadi ina jeyaa e fedde leyɗeele MINT ɗe ngonaa laamuyankooje, ina jeyaa e faggudu Next Eleven.

  1. https://en.wikipedia.orgview_html.php?sq=Google&lang=ff&q=Nigeria#cite_note-14
  2. https://nigeriaembassygermany.org/about-nigeria.htm
  3. https://en.wikipedia.orgview_html.php?sq=Google&lang=ff&q=Nigeria#cite_note-14
  4. https://www.britannica.com/place/Nigeria/History

Developed by StudentB