Adolf Hitler | |
Adolf Hitler år 1938.
Hitler bär NSDAP:s partitecken i guld, Järnkorset av första klassen samt Såradmärket i svart. | |
Tysklands ledare (Führer)
| |
Tid i befattningen 2 augusti 1934–30 april 1945 | |
Kansler | Han själv |
---|---|
Företrädare | Paul von Hindenburg (som rikspresident) |
Efterträdare | Karl Dönitz (som rikspresident) |
Tid i befattningen 30 januari 1933–30 april 1945 | |
President | Paul von Hindenburg Han själv (Führer) |
Ställföreträdare | Franz von Papen Vakant |
Företrädare | Kurt von Schleicher |
Efterträdare | Joseph Goebbels |
Tid i befattningen 29 juli 1921–30 april 1945 | |
Ställföreträdare | Rudolf Hess (1933–1941) Vakant |
Företrädare | Anton Drexler |
Efterträdare | Martin Bormann |
Född | 20 april 1889 Braunau am Inn, Oberösterreich, Österrike-Ungern |
Död | 30 april 1945 (56 år) Berlin, Tyskland |
Nationalitet | Österrikisk medborgare till 7 april 1925 Tysk medborgare efter 1932 |
Politiskt parti | Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (1921–1945) |
Övrig politisk anknytning |
Tyska arbetarpartiet (1920–1921) |
Yrke | Politiker, soldat, konstnär, författare |
Maka | Eva Braun (29–30 april 1945) |
Namnteckning | |
Militärtjänst | |
I tjänst för | Tyskland |
Försvarsgren | Reichsheer |
Tjänstetid | 1914–1918 |
Grad | Gefreiter |
Enhet | 16:e bayerska reservregementet |
Slag/Krig | Första världskriget |
Utmärkelser | Järnkorset av första klassen (1918) Såradmärket i svart |
Adolf Hitler (tyskt uttal: [ˈadɔlf ˈhɪtlɐ] ( lyssna)), född 20 april 1889 i Braunau am Inn, Österrike-Ungern (i nuvarande Österrike), död 30 april 1945 i Berlin, Tyskland (självmord), var en österrikisk-tysk politiker och ordförande i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (tyska: Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei, NSDAP), allmänt känt som Nazistpartiet, från 1921 till 1945. Hitler var Tysklands rikskansler 1933–1945 och Tysklands ledare (Führer) och diktator 1934–1945.
Hitler, som hade stridit i första världskriget, anslöt sig 1919 till DAP, blev partiets ledare två år senare och bytte partiets namn till NSDAP. I november 1923 genomförde Hitler och hans anhängare ölkällarkuppen i München som misslyckades och slutade med att Hitler dömdes till fängelse. Under fängelsetiden dikterade han Mein Kampf, som sammanfattade hans politiska mål och världsåskådning. Efter att ha frisläppts i december 1924 inledde han en flerårig framgångsrik agitation för nationalism, antisemitism och antikommunism, som gjorde NSDAP till Tysklands största parti 1932. Den 30 januari 1933 utnämndes Hitler till rikskansler för en koalitionsregering och inledde omvandlingen av Tyskland till en totalitär diktatur.
Hitlers pangermanska politik med syfte att utvidga Tysklands "livsrum" (Lebensraum) genom annekteringen (Anschluss) av Österrike och av Sudetenlandet 1938, ockupationen av Tjeckoslovakien och anfallet mot Polen 1 september 1939 ledde till andra världskrigets utbrott. Nazismens antisemitiska, rasistiska politik formulerades konkret i Nürnberglagarna 1935 och kulminerade, efter anfallet på Sovjetunionen den 22 juni 1941 – som Hitler såg som bålverket för en judisk-bolsjevikisk konspiration mot den ariska rasen – i ett organiserat folkmord på sex miljoner judar, miljontals krigsfångar och hundratusentals romer, parallellt med massinterneringar och mord på homosexuella, utvecklingsstörda och politiska motståndare, huvudsakligen kommunister och socialdemokrater.
Ambitionen med Hitlers expansionspolitik var att grunda ett tusenårigt rike likt det Tysk-romerska riket och upprätta tysk hegemoni från Atlanten till Ural. Krigslyckan vände för Tyskland från vintern 1941 och kulminerade 1943 i en långvarig motoffensiv, följt av allierade invasioner genom Italien och Frankrike. Tysklands hotande nederlag ledde till att en grupp bestående av officerare och konservativ-nationalistiska politiker planerade och genomförde 20 juli-kuppen, ett attentat mot Hitler som denne dock överlevde. Efter attentatet intensifierades utrensningar av alla interna fiender. I och med Tredje Rikets kollaps förföll även Hitlers omdöme och psykiska hälsa, och under slutkampen om Berlin i april 1945 begick han självmord i sin bunker i Berlin.