Amerikas konfedererade stater

Amerikas konfedererade stater
Confederate States of America (engelska)

1861–1865
Flagga Amerikas konfedererade staters sigill
Valspråk: Deo Vindice[1]
Nationalsång: God Save the South (inofficiell)
  Delstater i konfederationen år 1862.   Konfederationens ytterligare anspråk.   Det från Virginia avskilda West Virginia.   Indianterritoriet bortom sydstaternas kontroll.
  Delstater i konfederationen år 1862.
  Konfederationens ytterligare anspråk.
  Det från Virginia avskilda West Virginia.
  Indianterritoriet bortom sydstaternas kontroll.
  Delstater i konfederationen år 1862.
  Konfederationens ytterligare anspråk.
  Det från Virginia avskilda West Virginia.
  Indianterritoriet bortom sydstaternas kontroll.
Huvudstad Montgomery, Alabama
(4 februari 1861 - 29 maj 1861)
Richmond, Virginia
(29 maj 1861 - 2 april 1865)
Danville, Virginia
(3 april 1865 - 10 april 1865)
Största stad New Orleans
Språk Engelska (de facto)
Statsskick Förbundsrepublik, presidentialism
Bildades 4 februari 1861


Upphörde 5 maj 1865
 – upphörde genom Sydstatsregeringens upplösning
Areal 1 995 392 km²
Folkmängd 9 103 332[2] (1860)
Valuta CSA-dollar

Amerikas konfedererade stater (engelska: Confederate States of America), ofta benämnt som Sydstaterna, var en kortvarig statsbildning i Nordamerika mellan åren 1861 och 1865, vid tiden för det amerikanska inbördeskriget. Konfederationen utgjordes av sydliga delstater i Amerikas förenta stater som i början på 1860-talet valde att lämna förbundsrepubliken (federationen) och tillsammans bilda en helt oberoende statsbildning, en konfederation, till följd av 1860 års presidentval som vanns av republikanen och slaverimotståndaren Abraham Lincoln.[3]

Inget annat land gav diplomatiskt erkännande till konfederationen som en suverän statsbildning, även om vissa europeiska makter, av geopolitiska skäl, var sympatiskt inställda till dess kamp mot USA.

  1. ^ Sedore, Timothy (2011). An Illustrated Guide to Virginia's Confederate Monuments. Carbondale: Southern Illinois University Press. sid. 289. ISBN 9780809330324 
  2. ^ ”1860 Census of Population and Housing”. Census.gov. 7 januari 2009. https://www.census.gov/prod/www/decennial.html#y1860. Läst 29 augusti 2010. 
  3. ^ https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/amerikanska-inbördeskriget

Developed by StudentB