Amerikas konfedererade stater | ||||
Confederate States of America (engelska) | ||||
| ||||
Flagga | Amerikas konfedererade staters sigill | |||
Valspråk: Deo Vindice[1] | ||||
Nationalsång: God Save the South (inofficiell) | ||||
Delstater i konfederationen år 1862.
Konfederationens ytterligare anspråk.
Det från Virginia avskilda West Virginia.
Indianterritoriet bortom sydstaternas kontroll. | ||||
Huvudstad | Montgomery, Alabama (4 februari 1861 - 29 maj 1861) Richmond, Virginia (29 maj 1861 - 2 april 1865) Danville, Virginia (3 april 1865 - 10 april 1865) | |||
Största stad | New Orleans | |||
Språk | Engelska (de facto) | |||
Statsskick | Förbundsrepublik, presidentialism | |||
Bildades | 4 februari 1861
| |||
Upphörde | 5 maj 1865 | |||
– upphörde genom | Sydstatsregeringens upplösning | |||
Areal | 1 995 392 km² | |||
Folkmängd | 9 103 332[2] (1860) | |||
Valuta | CSA-dollar |
Amerikas konfedererade stater (engelska: Confederate States of America), ofta benämnt som Sydstaterna, var en kortvarig statsbildning i Nordamerika mellan åren 1861 och 1865, vid tiden för det amerikanska inbördeskriget. Konfederationen utgjordes av sydliga delstater i Amerikas förenta stater som i början på 1860-talet valde att lämna förbundsrepubliken (federationen) och tillsammans bilda en helt oberoende statsbildning, en konfederation, till följd av 1860 års presidentval som vanns av republikanen och slaverimotståndaren Abraham Lincoln.[3]
Inget annat land gav diplomatiskt erkännande till konfederationen som en suverän statsbildning, även om vissa europeiska makter, av geopolitiska skäl, var sympatiskt inställda till dess kamp mot USA.