Arsenik

Arsenik
Nummer 33 Tecken As Grupp 15 Period 4 Block p
P ↑ As ↓ Sb Germanium ← Arsenik → Selen     [Ar] 3d10 4s2 4p3             33As                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	74,92160 u
Utseende	Metalliskt grå
Fysikaliska egenskaper
Densitet	5 727 kg/m³ (273 K)
Aggregationstillstånd	Fast
Smältpunkt	1 090 K (817 °C under tryck)
Kokpunkt	887 K (613 °C) (sublimerar)
Molvolym	12,95 × 10-6 m³/mol
Smältvärme	369,9 kJ/mol
Ångbildningsvärme	34,76 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie	115 (114) pm
Kovalent radie	119 pm
van der Waalsradie	185 pm
Jonisationspotential	Första: 947 kJ/mol Andra: 1 798 kJ/mol Tredje: 2 735 kJ/mol Fjärde: 4 837 kJ/mol (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Ar] 3d10 4s2 4p3
e− per skal	2, 8, 18, 5
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	±3, 5 (svagt sur)
Elektronegativitet	2,18 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur	rombohedral
Elektrisk konduktivitet	3,45·106 A/(V × m)
Mohs hårdhet	3,5
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Arsenikisotoper Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP 75As 100 % Stabil
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Arsenik (latinskt namn, arsenicum) är ett mycket giftigt halvmetalliskt grundämne. Arsenik har många allotropa former, de flesta har olika färger. Ämnet används idag främst i insektsgifter och andra bekämpningsmedel. Arsenik användes också flitigt inom tryckimpregnering av trä, och även i glasindustrin för att kunna skilja glasets luftbubblor så att man får ett rent och prydligt glas. Även i dagens industri används arsenik i mindre skala (t.ex. gamla fönsterrutor, kristallglas och prismakristallkronor), men ämnet har fasats ut till förmån för mindre miljöfarliga alternativ.

Den även giftiga kemiska föreningen arseniktrioxid kallas ofta "vit arsenik".

Arsenik från jordskorpan urlakas i dricksvattnet. Vid till exempel risodling tas detta upp, vilket gör att arsenik kan hittas i vissa livsmedelsprodukter, exempelvis just ris.

En undersökningsmetod som används för att upptäcka arsenik är att framkalla en arsenikspegel.^[1]