Bolivia

Mångnationella staten Bolivia
Estado Plurinacional de Bolivia
Bulibya Mamallaqta
Flagga Statsvapen
Valspråk¡La unión es la fuerza! ("Enigheten är styrkan")
Nationalsång: Bolivianos, El Hado Propicio
läge
HuvudstadSucre1 - Officiell
La Paz - inofficiell
Största stad Santa Cruz de la Sierra
Officiella språk spanska samt 36 ursprungsfolksspråk: aymara, araona, baure, bésiro, canichana, cavineño, cayubaba, chácobo, chimán, ese ejja, guaraní, guaras'we, guarayu, itonama, lece, machajuyai-kallawaya, machineri, maropa, mojeño-trinitario, mojeño-ignaciano, moré, mosetén, movima, pacawara, puquina, quechua, sirionó, tacana, tapiete (språk), toromona, uru-chipaya, weenhayek, yaminawa, yuqui, yuracaré och zamuco.[1]
Demonym bolivian[2]
Statsskick Republik
 -  President Luis Arce
 -  Regeringschef Luis Arce
Självständighet från Spanien 
 -  Deklarerad 1825 
 -  Erkänd 21 Juli 1847 
Area
 -  Totalt 1 098 581 km²[3] (27:e)
 -  Vatten (%) 1,39 %
Befolkning
 -  2024 (augusti) års uppskattning 12 311 974[3] (86:e)
 -  20122 års folkräkning 10 027 262[4] 
 -  Befolkningstäthet 11,2 inv./km² (179:e)
BNP (PPP) 2022 års beräkning
 -  Totalt 117,9 miljarder USD[5] (93:e)
 -  Per capita 9 856 USD[5] (121:a)
BNP (nominell) 2022 års beräkning
 -  Totalt 41 miljarder USD[5] (98:e)
 -  Per capita 3 431 USD[5] (136:e)
Ginikoefficient (2020) 43,6[6] 
HDI (2021) 0,692[7] (118:e)
Valuta Boliviano (BOB)
Tidszon UTC-4
Topografi
 -  Högsta punkt Nevado Sajama, 6 542 m ö.h.
 -  Största sjö Titicacasjön, 8 288 km²
 -  Längsta flod Mamoréfloden, 2 000 km
Kör på Höger
Nationaldag 6 augusti
Nationalitetsmärke BOL
Landskod BO, BOL, 068
Toppdomän .bo
Landsnummer 591
1. La Paz är regeringens hemvist, Sucre säte för parlamentet.
2. Folkräkningen hölls den 21 november 2012

Bolivia, formellt Mångnationella staten Bolivia[2] (spanska: Estado Plurinacional de Bolivia, quechua: Bulivya Mamallaqta, aymara: Bulivya Mamallaqta), är ett land i centrala Sydamerika som gränsar till Argentina, Brasilien, Chile, Paraguay och Peru. På gränsen mot Peru ligger Titicacasjön som är världens högst belägna, farbara sjö.

Bolivia, som är uppkallat efter frihetskämpen Simón Bolívar, blev självständigt från Spanien 1825. Landets historia sedan dess innehåller bland annat nästan 200 regeringsskiften,[8] ofta genom militärkupper och motkupper.[9] Under 1980-talet blev Bolivia förhållandevis demokratiskt, men landet har svåra problem i form av en utbredd fattigdom, social oro och narkotikaproduktion.

Landet är ett av de fattigaste i Sydamerika men är rikt på naturresurser, där naturgas är den största exportprodukten. Sedan 1980-talet har landet genomfört omfattande samhällsreformer för att komma till rätta med de sociala och ekonomiska problemen, men statlig utförsäljning av bland annat vattenleveranser har ibland orsakat våldsamma oroligheter.

Tack vare de stora topografiska nivåskillnaderna och de många olika ekotoniska zonerna är Bolivia ett av de 17 länder i världen som har den största biologiska mångfalden.

  1. ^ Pelling, J. Nu finns 37 språk i Bolivias grundlag. Språktidningen, nummer 3 2009, s. 24–29.
  2. ^ [a b] ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 69. http://www.regeringen.se/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 13 juli 2016  Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ [a b] ”Bolivia” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 12 januari 2017. Arkiverad från originalet den 25 december 2018. https://web.archive.org/web/20181225154232/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bl.html%20. Läst 8 februari 2017. 
  4. ^ ”Bolivia” (på engelska). GeoHive. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161028032745/http://www.geohive.com/cntry/bolivia.aspx. Läst 8 februari 2017. 
  5. ^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. Arkiverad från originalet den 20 september 2022. https://web.archive.org/web/20220920163141/https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  6. ^ ”Gini index” (på engelska). Data Worldbank. Arkiverad från originalet den 9 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150209003326/https://data.worldbank.org/indicator/si.pov.gini. Läst 12 december 2022. 
  7. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. Arkiverad från originalet den 8 september 2022. https://web.archive.org/web/20220908114232/http://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  8. ^ Nationalencyklopedin, uppslagsord Bolivia
  9. ^ USAID - Achivements in building and maintaining the rule of law (PDF-dokument)

Developed by StudentB