- För andra betydelser, se Bor (olika betydelser).
Bor |
|
---|
β-trigonalt bor (termodynamiskt mest stabila allotrop)[1]
Emissionsspektrum |
Generella egenskaper |
---|
Relativ atommassa | 10,81 [10,806–10,821][2][3] u |
---|
Utseende | Svart–brun |
---|
Fysikaliska egenskaper |
---|
Densitet | 2,08 g/cm3 |
---|
Aggregationstillstånd | Fast |
---|
Smältpunkt | 2 349 K (2 076 °C) |
---|
Kokpunkt | 4 203 K (3 930 °C)[4] |
---|
Molvolym | 4,39 × 10−6 m³/mol |
---|
Smältvärme | 50,2 kJ/mol |
---|
Ångbildningsvärme | 508[4] kJ/mol |
---|
Specifik värmekapacitet | 1 260[5] J/(kg × K) |
---|
Molär värmekapacitet | 11,087 J/(mol × K) |
---|
Ångtryck
Tr. (Pa)
|
1
|
10
|
100
|
1 k
|
10 k
|
100 k
|
Te. (K)
|
2 348
|
2 562
|
2 822
|
3 141
|
3 545
|
4 072
| |
Atomära egenskaper |
---|
Atomradie | 90 pm |
---|
Kovalent radie | 84 pm |
---|
van der Waalsradie | 192[6] pm |
---|
Elektronaffinitet | 26,7 kJ/mol |
---|
Jonisationspotential | Första: 800,6 kJ/mol Andra: 2 427,1 kJ/mol Tredje: 3 659,7 kJ/mol Fjärde: 25 025,8 kJ/mol (Lista) |
---|
Arbetsfunktion | 4,45[7] eV |
---|
Elektronkonfiguration |
---|
Elektronkonfiguration | [He] 2s2 2p1 |
---|
e− per skal | 2, 3 |
---|
|
Kemiska egenskaper |
---|
Oxidationstillstånd | 3, 2, 1, −1, −5[8][9] |
---|
Oxider (basicitet) | B2O3 (svagt sur) |
---|
Elektronegativitet | 2,04 (Paulingskalan) 2,051 (Allenskalan) |
---|
Diverse |
---|
Kristallstruktur | Romboedrisk
|
---|
Ljudhastighet | 16200 m/s |
---|
Termisk expansion | β-form: 5–7[10] µm/(m × K) (25 °C) |
---|
Värmeledningsförmåga | 27,4 W/(m × K) |
---|
Elektrisk konduktivitet | 1,0 × 10−4 A/(V × m) |
---|
Elektrisk resistivitet | 106 nΩ × m (20 °C) |
---|
Magnetism | Diamagnetisk[11] |
---|
Magnetisk susceptibilitet | −1,9 × 10−5[12] |
---|
Kompressionsmodul | 320 GPa |
---|
Mohs hårdhet | 9½ |
---|
Vickers hårdhet | 4,9 × 104 MPa |
---|
Identifikation |
---|
CAS-nummer | 7440-42-8 |
---|
EG-nummer | 231-151-2 |
---|
Pubchem | 5462311 |
---|
RTECS-nummer | ED7350000 |
---|
Historia |
---|
Namnursprung | Borax, ett mineral.[13][14] |
---|
Upptäckt | Joseph Louis Gay-Lussac & Louis Jacques Thénard[15] (30 juni 1808) |
---|
Första isolation | Humphry Davy[16] (9 juli 1808) |
---|
Stabilaste isotoper |
---|
|
Säkerhetsinformation |
---|
Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich |
|
H-fraser | H302 |
---|
|
R-fraser | R22 |
---|
|
SI-enheter och STP används om inget annat anges. |
Bor (latin: borium) är ett halvmetalliskt grundämne med atomnummer 5 och kemiskt tecken[17] B. Det rena grundämnet bor är en fast, svårsmält halvledare som bildar mycket hårda kristaller som är nära nog ogenomskinligt svartröda. Vid rumstemperatur är bor inte särskilt reaktivt. I naturen är bor ganska ovanligt, men koncentrerade bormineral har bildats genom naturlig indunstning av avstängda vattenmassor. Då förekommer bor som kernit eller borax (båda kristallvattenhaltiga natrium-borat-hydroxider), och dessa används för borutvinning.
- ^ van Setten, M.J.; Uijttewaal, M.A.; de Wijs, G.A.; de Groot, R.A. (2007). ”Thermodynamic stability of boron: The role of defects and zero point motion”. J. Am. Chem. Soc. 129 (9): sid. 2458–2465. doi:10.1021/ja0631246. PMID 17295480. Arkiverad från originalet den 28 april 2021. https://web.archive.org/web/20210428141308/https://pure.rug.nl/ws/portalfiles/portal/2796591/2007JAmChemSocvSetten.pdf. Läst 28 april 2021.
- ^ ”CIAAW, Standard Atomic Weights Revised 2019”. IUPAC. https://www.ciaaw.org/atomic-weights.htm. Läst 18 februari 2021.
- ^ Possolo, Antonio; van der Veen, Adrian M. H.; Meija, Juris; Hibbert, D. Brynn (4 januari 2018). ”Interpreting and propagating the uncertainty of the standard atomic weights (IUPAC Technical Report)”. Pure Appl. Chem. 90 (2): sid. 395–424. doi:10.1515/pac-2016-0402. https://www.degruyter.com/document/doi/10.1515/pac-2016-0402/html. Läst 28 april 2021. Intervallet visar effekten av isotopsammansättningens normala variation.
- ^ [a b] Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. In: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
- ^ Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente, S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
- ^ Manjeera Mantina, Adam C. Chamberlin, Rosendo Valero, Christopher J. Cramer, Donald G. Truhlar: Consistent van der Waals Radii for the Whole Main Group. In: J. Phys. Chem. A. 2009, 113, S. 5806–5812, doi:10.1021/jp8111556.
- ^ Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, Band 6: Festkörper. 2. Auflage, Walter de Gruyter, 2005, ISBN 3-11-017485-5, S. 361.
- ^ Zhang, K.Q.; Guo, B.; Braun, V.; Dulick, M.; Bernath, P.F. (1995). ”Infrared Emission Spectroscopy of BF and AIF”. J. Molecular Spectroscopy 170: sid. 82. doi:10.1006/jmsp.1995.1058. Arkiverad från originalet den 11 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120111084341/http://bernath.uwaterloo.ca/media/125.pdf.
- ^ Melanie Schroeder. ”Eigenschaften von borreichen Boriden und Scandium-Aluminium-Oxid-Carbiden” (på tyska). s. 139. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402094025/https://www.deutsche-digitale-bibliothek.de/binary/KKUKEQ5AXZBNJVU7NJCHZB4UXT2HAGJE/full/1.pdf. Läst 2 november 2015.
- ^ Holcombe Jr., C. E.; Smith, D. D.; Lorc, J. D.; Duerlesen, W. K.; Carpenter; D. A. (oktober 1973). ”Physical-Chemical Properties of beta-Rhombohedral Boron”. High Temp. Sci. 5 (5): sid. 349–357.
- ^ Lide, David R. (ed.) (2000). Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds, in Handbook of Chemistry and Physics. CRC press. ISBN 0849304814. http://www-d0.fnal.gov/hardware/cal/lvps_info/engineering/elementmagn.pdf. Läst 2 november 2015 Arkiverad 12 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ David R. Lide (red.): Properties of the Elements and Inorganic Compounds, sid. 4:142–4:147, i: CRC Handbook of Chemistry and Physics, uppl. 90 (internetversion: 2010), CRC Press / Taylor and Francis. De angivna värdena har här räknats om enligt SI.
- ^ Royal Society of Chemistry – Visual Element Periodic Table
- ^ – Online Etymological Dictionary
- ^ Gay Lussac, J.L. och Thenard, L.J. (1808). ”Sur la décomposition et la recomposition de l'acide boracique”. Annales de chimie 68: sid. 169–174. http://books.google.com/books?id=e6Aw616K5ysC&pg=PA169.
- ^ Davy H (1809). ”An account of some new analytical researches on the nature of certain bodies, particularly the alkalies, phosphorus, sulphur, carbonaceous matter, and the acids hitherto undecomposed: with some general observations on chemical theory”. Philosophical Transactions of the Royal Society of London 99: sid. 39–104. doi:10.1098/rstl.1809.0005. http://books.google.com/books?id=gpwEAAAAYAAJ&pg=PA140.
- ^ Svenska Kemisamfundet, nomenklaturutskottet, Visste du att?, Kemin är ett teckenspråk [1]