Bulgarien

Republiken Bulgarien
Република България
Republika Bǎlgarija
Flagga Statsvapen
ValspråkСъединението прави силата (Săedinenieto pravi silata)
(Enhet ger styrka)
Nationalsång: Мила Родино (Mila Rodino)
(Älskade fosterland)
Bulgariens nationalsång, Мила Родино (Mila Rodino) (instrumentalisk).

läge
Huvudstad
(även största stad)
Sofia
Officiellt språk Bulgariska
Demonym Bulgar[1]
Statsskick Parlamentarisk republik
 -  President Rumen Radev
 -  Premiärminister Dimitar Glavchev
Nationalförsamling Nationalförsamlingen
Självständighet Från Osmanska riket 
 -  Deklarerad 3 mars 1878 (autonomi) 
 -  Erkänd 5 oktober 1908 (utropad) 
Yta
 -  Totalt 110 879 km²[2] (106:e)
 -  Vatten (%) 2,16 %
Demografi
 -  2016a års uppskattning 7 101 859[4] (100:e)
 -  2011b års folkräkning 7 364 570[3] 
 -  Befolkningstäthet 64,1 inv./km² (118:a)
BNP (PPP) 2022 års beräkning
 -  Totalt 195,4 miljarder USD[5] (74:e)
 -  Per capita 28 593 USD[5] (59:e)
BNP (nominell) 2022 års beräkning
 -  Totalt 89,5 miljarder USD[5] (70:e)
 -  Per capita 13 101 USD[5] (68:e)
Ginikoefficient (2021) 39,7[6] 
HDI (2021) 0,795[7] (68:e)
Valuta bulgarisk lev (BGN)
Tidszon EET (UTC+2)
 -  Sommartid EEST (UTC+3)
Topografi
 -  Högsta punkt Musala, 2 925 m ö.h.
 -  Största sjö Burgassjön, 27,5 km²
 -  Längsta flod Donau, 2 850 km
Nationaldag 3 mars
Nationalitetsmärke BG
Landskod BG, BGR, 100
Toppdomän .bg,.бг[8]
Landsnummer 359
a) Beräknad folkmängd den 31 december 2016.
b) Folkräkningen avser befolkningen den 1 februari 2011.

Bulgarien (bulgariska: България, Bǎlgarija), formellt Republiken Bulgarien[1] (Република България, Republika Bălgarija, uttalas [rɛˈpubliˌkə bɤlˈgarijə]), är en republik i Sydeuropa, på nordöstra delen av Balkanhalvön, som i norr gränsar mot Rumänien, i väster mot Serbien och Nordmakedonien, i söder mot Grekland och Turkiet, och i öster har kust mot Svarta havet. Bulgarien har en yta på 110 879 kvadratkilometer och cirka 7,1 miljoner invånare (2016);[4] största stad är huvudstaden Sofia med 1,2 miljoner invånare.

Dagens Bulgarien överlappar de antika romerska provinserna Moesia, Thrakien och Makedonien. Landet har bibehållit samma traditioner, språk och alfabet sedan det första bulgariska riket 681–1018 e.Kr. Under långa tider utgjorde dåtidens bulgariska imperium större delen av Balkanhalvön, därmed spreds dess alfabet, litteratur och kultur bland de slaviska folken och de närliggande länderna i Östeuropa. Århundraden senare med nedgången av det andra bulgariska riket (1186–1396 e.Kr.) kom landet under det osmanska rikets styre under nästa 482 år. Det rysk-turkiska kriget (1877–1878) bidrog till ett återetablerande av en bulgarisk stat som en konstitutionell monarki år 1878, med San Stefanofördraget som ledde till den tredje bulgariska staten.

Efter andra världskriget blev Bulgarien en kommunistisk stat och en del av östblocket. Vid kommunismens fall 1990 hölls det första flerpartivalet och landet fick därvid en demokratiskt vald regering och ett år senare ett statsskick som demokratisk republik.

Bulgarien är medlem i Nato sedan 2004 och i Europeiska unionen sedan 2007.

  1. ^ [a b] ( PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 69. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 18 maj 2017 
  2. ^ ”Bulgaria”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 1 maj 2017. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161001195751/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bu.html. Läst 18 maj 2017. 
  3. ^ ”Index” (på engelska). Population and housing census in the Republic of Bulgaria 2011. National Statistical Institute. http://www.nsi.bg/census2011/indexen.php. Läst 18 maj 2017. 
  4. ^ [a b] ”Population and Demographic Processes in 2016” (på engelska). National Statistical Institute. http://www.nsi.bg/en/node/15001. Läst 18 maj 2017. 
  5. ^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  6. ^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322. 
  7. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  8. ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]

Developed by StudentB