Back كارل مايكل بيلمان Arabic كارل مايكل بيلمان ARZ Карл Микаел Белман Bulgarian Carl Michael Bellman Breton Carl Michael Bellman Catalan Carl Michael Bellman Czech Бельман Карл Микаэль CV Carl Michael Bellman Danish Carl Michael Bellman German Carl Michael Bellman English
| Carl Michael Bellman LMA | |
 Carl Michael Bellman iklädd hovdräkt, spelande på en halscittra. Porträtt av Per Krafft 1779. | |
| Född | Carl Michael Bellman 4 februari 1740 Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Död | 11 februari 1795 (55 år) Stockholm, Sverige |
| Dödsorsak | Tuberkulos |
| Begravningsplats | Klara kyrkogård |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Tjänsteman, kunglig sekreterare |
| Noterbara verk | Fredmans epistlar Fredmans sånger |
| Religion | Protestant[1] |
| Maka | Lovisa Grönlund (g. 1777–1795, dvs fram till sin död) |
| Barn | Gustav, Elis, Carl, Adolf |
| Föräldrar | Johan Arendt Bellman Catharina Hermonia |
| Namnteckning |  |
Carl Michael Bellman, född 4 februari 1740 (enl. g.s.) i Stockholm, död 11 februari 1795 i Stockholm, var en svensk skald. Hans mest kända verk är diktcyklerna Fredmans epistlar och Fredmans sånger.
Bellman brukar betraktas som en av Sveriges nationalskalder, och har kallats "Nordens Anakreon", vilket syftar på de backanaliska aspekterna av hans verk. Hans diktning har varit mycket viktig för senare svensk litteratur, och hans betydelse för denna har jämförts med William Shakespeares för den engelskspråkiga.[2]
Bellmans produktion var synnerligen riklig och omväxlande. Den omfattade bland annat dikter, visor, ordensparodier, skådespel, översättningar och religiös diktning. Bland figurerna i hans sånger märks urmakaren Fredman, musikern Movitz, korpral Mollberg och den prostituerade[3] Ulla Winblad, men även gestalter hämtade från den bibliska, grekiska, romerska och fornnordiska mytologin. Han arbetade ofta med kontrasterande stilnivåer och genreblandning i ett och samma verk, så att vad som till en början verkade som en pastoral kunde övergå i supfest och samlag.
Melodierna i sina sånger lånade han liksom andra sångförfattare ofta från melodier som var populära i samtiden. De kom bland annat från opera och operett, dansmusik och folkvisor och arbetades om så att de passade hans syfte. I vissa fall, såsom "Träd fram du nattens gud", har man inte hittat någon källmelodi. Huruvida Bellman då själv skrivit melodin eller om källmelodin fallit i glömska är en fråga som inte går att besvara.[4]
- ^ Burman 2019, s. 390–394.
- ^ Hägg 1996, s. 149.
- ^ Hassler 1989, s. 268.
- ^ ”Verken”. bellman.net. Arkiverad från originalet den 11 december 2019. https://web.archive.org/web/20191211153532/http://www.bellman.net/verken.html. Läst 30 mars 2020.