Diskett

8"-, 5¼"- respektive 3½"-diskett.
Uppbyggnaden av en 3½"-diskett:
1 Hål för att tala om att detta är en "high density"-diskett. Hålet på motstående sida: skrivskydd i form av en liten skjutbar plastbit
2 diskettens mittparti som diskettstationen griper tag i för att få disketten att rotera inne i skyddshöljet
3 skjutbar skyddande lucka framför öppningarna på vardera sidan där diskettstationens läs- och skrivarmar förs intill diskettens båda ytor
4 skyddshölje av styv plast
5 mjuk skyddsduk mellan skyddshöljet och disketten
6 disketten själv består av en böjlig, tunn plastskiva med en tunn film av magnetiserbart material på båda ytorna
7 data lagras på disketten i koncentriska spår i sektorer på vardera av diskettens två ytor. På 1 440 kibibytes disketter finns två ytor, 80 spår, 18 sektorer och 512 byte per sektor, alltså 2 × 80 × 18 × 512 byte = 1440 × 1024 byte = 1440 kibibyte = 1 474 560 byte.
Här klipps ett hack upp med en "disknotcher" för att göra en enkelsidig 5¼-tumsdiskett dubbelsidig.
Från vänster: 8"-diskettstation från 1980, fullhöjds IBM 5¼"-diskettenhet från 1983 och 3½", 1,44MB diskettenhet från 2004.

En diskett (synonymer flexskiva, floppy, floppydisk (FD)) är en böjlig, magnetisk skiva i ett skyddande hölje, som används för att lagra filer för användning med hjälp av en dator. Den lanserades kommersiellt 1971 av IBM och förblev ett ledande lagringsmedium fram till omkring år 2000. Disketter tillverkas fortfarande, men har i de flesta sammanhang ersatts av bland annat optiska lagringsmedia, USB-minnen och fildelning.


Developed by StudentB