Ensamkommande barn

Ensamkommande barn är, enligt FN:s definition, barn och ungdomar under 18 år, eller annan lägre myndighetsålder, som söker eller har fått asyl i ett land utan att ha föräldrar eller andra vårdnadshavare tillgängliga i mottagarlandet. Som annan vårdnadshavare räknas normalt släktingar.^[1]

Inom EU räknas alla asylsökande under 18 år som kommer till unionens territorium utan tillgång till föräldrar eller annan legal vårdnadshavare till kategorin ensamkommande barn.^[2] I Sverige används beteckningarna barn utan vårdnadshavare ^[3], asylsökande ensamkommande barn och asylsökande ensamkommande ungdomar^[4] samt ensamkommande flyktingbarn.

Det vidgade begreppet ensamkommande har inom politik och politisk journalistik använts för att även inkludera ensamkommande barn som blivit myndiga (antingen genom att fylla 18 eller genom att ha fått sin ålder uppskriven), men exkluderar personer som var myndiga när de kom.^{[5][källa behövs]}

Om barnet saknar giltiga id-handlingar eller annan dokumentation som stödjer uppgiven ålder kan åldersbedömning göras. I Sverige görs medicinsk åldersbedömning i samverkan mellan Migrationsverket och Rättsmedicinalverket.^[6] Denna process har i Sverige varit föremål för debatt gällande etisk grund, precision i mätmetoden och rättssäkerhet. ^{[7][8][9][10][11][12]}