Back Ensiem Afrikaans Enzym ALS Enzima AN إنزيم Arabic لونزيم ARY انزيم ARZ উৎসেচক Assamese Enzima AST Fermentlər Azerbaijani آنزیم AZB

Enzym

Mänskligt glyoxalas I. Två zink-joner som är nödvändiga för att enzymet ska kunna katalysera sin reaktion visas som lila sfärer och enzyminhibitorn S-hexylglutation visas genom en kalottmodell sittande i enzymets två aktiva centrum.

Enzymer är proteiner som katalyserar, alltså ökar eller minskar hastigheten på kemiska reaktioner.[1][2] I enzymatiska reaktioner kallas molekylerna som går in i reaktionen för substrat, vilket sedan omvandlas till andra molekyler kallade produkter. Nästan alla processer inom den biologiska cellen behöver enzymer för att fortgå med tillräckliga hastigheter. Varje enzym binder sina särskilda substrat till sitt aktiva centrum, den del av enzymet där själva katalyseringen av den kemiska reaktionen sker. I kombination med att ett enzym bara påskyndar ett fåtal reaktioner innebär detta att en cells metabolism i hög grad styrs av vilka enzym cellen producerar.

Liksom alla katalytiska molekyler fungerar enzymer genom att sänka aktiveringsenergin (Ea‡) för en reaktion. Detta resulterar i att produkterna bildas snabbare och att reaktionerna når sitt jämviktsstadium snabbare. De flesta enzymreaktioner går miljontals gånger snabbare än jämförbara okatalyserade reaktioner. Precis som med alla andra katalytiska molekyler konsumeras dessutom inte enzymer i reaktionerna de katalyserar, inte heller ändrar de reaktionernas jämvikt. Däremot skiljer sig enzymer från övriga katalytiska molekyler genom att de är mycket mer specifika. Man känner till över 4 000 biokemiska reaktioner som katalyseras av enzymer.[3] Ett fåtal RNA-molekyler kan också katalysera reaktioner och kallas då ribozymer. Ribozymerna upptäcktes på 1980-talet och utgör en vital del av ribosomen.[4][5] Syntetiska molekyler som kallas artificiella enzym uppvisar också enzymliknande katalytiska egenskaper.[6]

Enzymets aktivitet kan påverkas av andra molekyler. Inhibitorer är molekyler som minskar enzymaktivitet; aktivatorer är molekyler som ökar den. Många läkemedel och gifter är enzyminhibitorer. Aktiviteten påverkas också av temperatur, kemisk miljö exempelvis pH och koncentrationen av substrat. Vissa enzym används kommersiellt, i exempelvis framställning av antibiotika och andra läkemedel eller i tvättmedel , där enzymerna underlättar nedbrytningen av protein- eller fettfläckar på tvätten.

  1. ^ Smith AL (Ed) et al. (1997) (på engelska). Oxford dictionary of biochemistry and molecular biology. Oxford [Oxfordshire]: Oxford University Press. ISBN 0-19-854768-4 
  2. ^ Grisham, Charles M.; Reginald H. Garrett (1999) (på engelska). Biochemistry. Philadelphia: Saunders College Pub. sid. 426–7. ISBN 0-03-022318-0 
  3. ^ Bairoch A. (2000). ”The ENZYME database in 2000” (på engelska) (PDF). Nucleic Acids Res 28 (1): sid. 304–5. doi:10.1093/nar/28.1.304. ISSN 0305-1048. PMID 10592255. PMC: 102465. Arkiverad från originalet den 1 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110601003507/http://www.expasy.org/NAR/enz00.pdf. Läst 12 november 2010.  Arkiverad 1 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Lilley D (2005). ”Structure, folding and mechanisms of ribozymes” (på engelska). Curr Opin Struct Biol 15 (3): sid. 313–23. doi:10.1016/j.sbi.2005.05.002. PMID 15919196. 
  5. ^ Cech T (2000). ”Structural biology. The ribosome is a ribozyme” (på engelska). Science 289 (5481): sid. 878–9. doi:10.1126/science.289.5481.878. PMID 10960319. 
  6. ^ Groves JT (1997). ”Artificial enzymes. The importance of being selective” (på engelska). Nature 389 (6649): sid. 329–30. doi:10.1038/38602. PMID 9311771. 

Developed by StudentB