Back Etanol Afrikaans Ethanol ALS Etanol AN إيثانول Arabic ইথান'ল Assamese Etanol AST दारु AWA Etanol Azerbaijani اتانول AZB Этанол Bashkir

Etanol

Uppslagsordet ”Alkohol” leder hit. För alkohol som fordonsbränsle, se Etanol (motorbränsle). För andra betydelser, se Alkohol (olika betydelser).
Sprit, alkohol
Planritad strukturformelKalottmodell ger en bättre bild av molekylens form.
Systematiskt namnEtanol
Övriga namnEtylalkohol
Alkohol
Kemisk formelC2H5OH
Molmassa46,069 g/mol
CAS-nummer64-17-5
Egenskaper
Densitet0,789 g/cm³
Smältpunkt–114,3 °C
Kokpunkt78,4 °C
Faror
HuvudfaraIllamående, kräkningar,
CNS-depression.
Död vid allvarliga fall. / Beroende, levercirros.
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Etanol (även etylalkohol), i dagligt tal "alkohol" eller "sprit", med den kemiska formeln C2H5OH. Hydroxylgruppen (−OH) medför att etanol klassificeras som en alkohol. Genom sin korta kolkedja och genom bildandet av vätebindningar löser sig etanol relativt lätt i vatten till skillnad från alkoholer med fler kolatomer. Alla alkoholer har en viss giftverkan, men etanol är den minst giftiga av de envärda alkoholerna. Den kan i utspädd form och i tillräckligt små doser (upp till något eller några gram per kilogram kroppsvikt) förtäras utan livshotande konsekvenser.

Förtäring även av små doser medför på sikt att det limbiska systemet i hjärnan krymper något fortare hos alkoholbrukare, än vad det vanligtvis gör (som en konsekvens av åldrandet), hos en absolutist.[1][2][3]

Etanol utgör den rusframkallande komponenten i alkoholdrycker som öl, vin och sprit. Framställning sker oftast genom jäsning av sockerhaltiga vätskor från kolhydratrika jordbruksprodukter såsom sockerrör, majs och spannmål. Viss teknisk sprit för industriellt bruk kan vara gjord av petroleum. Bioetanol kallas av några tillverkare den etanol som är framställd av biomassa.

Etanol skall inte förväxlas med metanol (träsprit). Denna kan i små doser leda till blindhet och i högre doser ofta till döden.

Etanol omvandlas i kroppen av enzymet alkoholdehydrogenas till acetaldehyd, som ofta ger brukaren en samling negativa effekter kallade "bakfylla", och sedan bryts ner av enzymet acetaldehyddehydrogenas (ALDH)[4] till ättiksyra. Den specifika energin (energivärdet) för etanol är 29 kJ/g (7 kcal/g),[5][6] vilket kan jämföras med kolhydraternas och proteinernas 17 kJ/g (4 kcal/g) och fettets 38 kJ/g (9 kcal/g).

Etanol används även som komponent i motorbränsle, där den vanligaste blandningen är E85.

  1. ^ Moderate drinking could increase dementia risks: study Arkiverad 25 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [1] Arch Gen psychiatry: Hippocampal Volume in Patients With Alcohol Dependence
  3. ^ ”Läkartidningen:Alkohol krymper hjärnan”. Arkiverad från originalet den 20 november 2011. https://web.archive.org/web/20111120222430/http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=10684. Läst 25 februari 2011. 
  4. ^ ”FASS.se - Produktfakta”. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100831191749/http://www.fass.se/LIF/produktfakta/fakta_lakare_artikel.jsp?articleID=18330. Läst 11 december 2010. 
  5. ^ Food and Agriculture Organization of the United Nations (2003). ”Food energy – methods of analysis and conversion factors”. FAO Food and nutrition paper 77: sid. 23, 29, 51, 60. ISSN 0254-4725. 
  6. ^ Gibney Michael J., red (2009) (på engelska). Introduction to human nutrition. Human nutrition textbook series (2nd ed.). Chichester, West Sussex, U.K.: Blackwell. Libris 11380943. ISBN 978-1-4051-6807-6 (pbk. : alk. paper) 

Developed by StudentB