Back Европа Abkhazian Iërupa ACE Еуропэ ADY Europa Afrikaans Europa ALS አውሮፓ Amharic Europa AN Europe ANG Yurop ANN यूरोप ANP
- För andra betydelser, se Europa (olika betydelser).
.svg)
| |
| |
| Area: | 10 180 000 km² |
| Folkmängd: | 746 419 440 |
| Antal stater: | 45 |
| Högsta punkt: | Elbrus 5 642 m ö.h. |
| Lägsta punkt: | Kaspiska havet 28 m u.h. |
|
| |
| Stater[1][2][3][4][5][6][7][8][9][10] | |
 Albanien  Andorra  Belarus  Belgien  Bosnien och Hercegovina  Bulgarien  Danmark  Estland  Finland  Frankrike  Georgien[11][12] Grekland Irland  Island  Italien  Kroatien  Lettland  Liechtenstein  Litauen  Luxemburg  Malta  Moldavien  Monaco |
 Montenegro  Nederländerna  Nordmakedonien  Norge  Polen  Portugal  Rumänien  Ryssland  San Marino  Schweiz  Serbien  Slovakien  Slovenien  Spanien  Storbritannien  Sverige  Tjeckien  Tyskland  Ukraina  Ungern  Vatikanstaten  Österrike
|
|
| |
| Särskilda områden | |
 Athos  Färöarna  Gibraltar  Guernsey  Isle of Man |
 Jersey  Kosovo Svalbard  Åland
|
|
| |
| Stater som har delar av ytan i Europa | |
 Azerbajdzjan  Kazakstan
|
Ryssland  Turkiet
|
|
Största städer: | |
Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Europa är världens näst mest tätbefolkade världsdel och har den näst högsta produktiviteten per person. Världsdelen Europa utgör den västligaste delen av kontinenten Eurasien, och avgränsas av Atlanten i väster (gränsen mot Nordamerika går genom Danmarksundet mellan Island och det danska autonoma landet Grönland), Medelhavet i söder och Norra ishavet i norr, medan gränsen mot Asien i öster går längs Uralbergen, Uralfloden, Kaspiska havet, Kaukasus vattendelare och Svarta havet (som är ett innanhav av Medelhavet).
De första moderna människorna kom till Europa för cirka 40 000 år sedan.[13] Under istiden var de nordligaste delarna obeboeliga och befolkningen levde i refugier i södra och sydöstra Europa, efter istiden expanderade de europeiska stammarna norrut. Under yngre stenåldern och bronsåldern skedde stora kulturella och ekonomiska omvandlingar, oftast med centrum kring Medelhavet. Under Romarrikets storhetstid under de första seklerna e.Kr. växte den nya religionen kristendomen snabbt. Under renässansen grundlades den dynamik som gav upphov till den europeiska upplysningen, den industriella revolutionen och vetenskapens framväxt.[14] Under andra hälften av det andra millenniet e.Kr. skedde snabb befolkningstillväxt och miljontals européer utvandrade till andra världsdelar. Främst Frankrike, Storbritannien, Portugal, Nederländerna och Spanien, men även flera andra länder, skaffade sig kolonier och utländska besittningar och spred europeisk kultur globalt.[15]
Allt färre européer är under 2000-talet troende kristna,[16] och majoriteten av yngre människor beräknas under 2000-talet sakna religiös tillhörighet.[17] Europas politik präglas i dag av samarbetet inom Europeiska unionen (EU), som växte fram ur tidigare europeiska samarbeten och i dag består av 27 medlemsstater (varav 26 ligger geografiskt i Europa, medan Cypern ligger geografiskt i Asien). Östeuropa präglas geografiskt, ekonomiskt och politiskt av ett stort Ryssland, vilket under större delen av 1900-talet fungerade som den centrala delen i Sovjetunionen.[18]
- ^ United Nations Group of Experts on Geographical Names (2008) Composition of macro geographical (continental) regions, geographical sub-regions, and selected economic and other groupings, Förenta Nationerna, 17 October 2008.
- ^ Åström, Kenneth (red.); Gramfors, Bo; Lovell, Johns (red.) (1998). Nationalencyklopedins världsatlas. Höganäs: Bra Böcker. ISBN 91-7133-473-4
- ^ Lönnö, Jessica (red.); Liber Kartor (2004). Libers stora världsatlas. Stockholm: Liber. ISBN 91-47-80133-6
- ^ Elg, Margareta (red.); Ica Bokförlag (2003). Ica-förlagets världsatlas. Västerås: Ica Bokförlag. ISBN 91-534-2418-2
- ^ af Geijerstam, Ingela; Grenholm, Kerstin (red.); Bonniers (2003). Bonniers världsatlas. Stockholm: Albert Bonniers förlag. ISBN 91-0-010649-6
- ^ Encyclopedia Britannica World Atlas (2009) Encyclopedia Britannica World Atlas, 25 januari 2009.
- ^ National Geographic (red.) (2005) (på engelska). National Geographic Atlas of the World (Eighth Edition). Washington: National Geographic. ISBN 0-7922-7543-8. http://www.nationalgeographic.com/maps/atlas/ Arkiverad 25 januari 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ London Times Books (red.) (2003) (på engelska). The Times Atlas of The World (11th Edition). London: London Times Books. ISBN 0-00-715720-7. http://www.timesatlas.com/
- ^ de Blij, Harm J. & Muller, Peter O. (2002) (på engelska). Geography: Realms, Regions and Concepts (Tenth Edition). New York: John Wiley and Sons. ISBN 0-471-40775-5
- ^ Europaparlamentet, European Parliament Resolution 2014/2717(RSP), 17 July 2014: "...pursuant to Article 49 of the Treaty on European Union, Georgia, Moldova and Ukraine – like any other European state – have a European perspective and may apply to become members of the Union..."
- ^ International Geographic Encyclopaedia and Atlas. Springer, 24 november 1979, p. 273
- ^ Stora sovjetencyklopedin, 2:a upplagan, Vol. XV, Moskva: 1952, s. 382
- ^ American Friends of Tel Aviv University (5 november 2019). ”Humans migrated from Europe to the Levant 40,000 years ago: Discovery of teeth in Manot Cave sheds light on a population known for its cultural contributions” (på engelska). ScienceDaily. https://www.sciencedaily.com/releases/2019/11/191105113459.htm. Läst 28 april 2022.
- ^ ”Renaissance” (på engelska). History,com. https://www.history.com/topics/renaissance/renaissance. Läst 16 juni 2022.
- ^ ”Europa - Historia”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/europa#historia. Läst 16 juni 2022.
- ^ Lipka, Michael. ”10 facts about atheists” (på amerikansk engelska). Pew Research Center. https://www.pewresearch.org/fact-tank/2019/12/06/10-facts-about-atheists/. Läst 16 juni 2022.
- ^ Sherwood, Harriet (21 mars 2018). ”'Christianity as default is gone': the rise of a non-Christian Europe” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/world/2018/mar/21/christianity-non-christian-europe-young-people-survey-religion. Läst 16 juni 2022.
- ^ McNeil, Taylor (21 mars 2022). ”The Long History of Russia and War | Tufts Now” (på engelska). now.tufts.edu. https://now.tufts.edu/2022/03/31/long-history-russia-and-war. Läst 16 juni 2022.