Exponering (fotografering)

Exponering är det moment vid fotografering då fotograferingsmediet (en film eller en bildsensor) utsätts för ljus. I fysiskt hänseende är exponering den totala mängd ljus som träffar fotograferingsmediet då en bild tas. Exponeringen mäts i luxsekunder – ju högre exponeringen är desto mer ljus kommer att falla in mot kameran. Ett visst angivet exponeringsvärde (EV) betecknar alla de kombinationer av en kameras slutartid och bländare som ger samma exponering för samma motivscen. Med valet av lämplig kombination av bländare och slutartid, kan bildens karaktär påverkas, till exempel ger en stor bländare (dvs lågt bländartal) kort skärpedjup och valet av slutartid kan användas för att förhindra eller skapa rörelseoskärpa.

Fotoapparaten kan vara en stillbildskamera eller en filmkamera med rullfilm (alternativt en glasplåt) som efteråt skall framkallas på kemisk väg. Den kan också vara en digital stillbildskamera, en videokamera eller en mobilkamera med ljussensor och någon form av lagringsmedium.

Ljuskänsliga sensorer används även i känsliga mätinstrument, för att tända och släcka belysning, som tjuvlarm och brandlarm med mera. Även i sådana sammanhang kan man tala om exponering i vidare bemärkelse. Vid vissa sorters larm skall exponeringen vara konstant. Om det infallande ljuset eller den infallande ljusstrålen avskärmas, avbryts exponeringen och utlöser därmed larmet. Rökdetektorer är ofta optiska. De reagerar då förändringar sker i sensorns exponering, antingen då sensorn skyms av rökpartiklar eller då de dessa reflekterar ljus till sensorn.^[1]

Även i fallet röntgenapparat talar man om exponering och då gäller det den strålning man utsätter objektet för.