Back لاجئ Arabic ܓܘܣܢܐ ARC Refuxáu AST Qaçqın Azerbaijani قاچقین AZB Бежанцы Byelorussian Бежанцы BE-X-OLD Orang tetiran BEW Бежанец Bulgarian শরণার্থী Bengali/Bangla

Flykting

 Den här artikeln innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2020-09)
Motivering: Statistiken slutar före 2015. Avsnitten om lagar och konventioner saknar till stor del källor och dateringar och kan vara inaktuella.
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Somalisk skola i flyktinglägret Dadaab i Kenya (2004).

En flykting är, enligt 1951 års Genèvekonvention, en person som med anledning av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, politiska åskådning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp befinner sig utanför det land där han eller hon är medborgare och som inte kan begagna sig av det landets skydd.[1][2] Flykting är även den som är statslös och som av ovannämnda skäl befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare hade sin vanliga vistelseort.

Flyktingskapet innefattar normalt tre faser: förmigration med förberedelser att lämna landet, transitfasen då personen är transitflykting, och eftermigrationsfasen då personen anlänt till landet den kommer att bli bofast i.[3] Enligt UNHCR:s statistik för 2013 fanns det vid årets början 15,2 miljoner flyktingar i världen,[4] vilket kan jämföras med 28,8 miljoner internflyktingar.[5] Av dessa 15,2 miljoner flyktingar var 4,8 miljoner palestinska flyktingar som inte omfattas av 1951 års Genèvekonvention och därmed inte UNHCR:s mandat.

Enligt internationell rätt har flyktingar rätt till skydd, så kallad asyl. Asylsökande är den som har ansökt om att få sitt skyddsbehov undersökt och därigenom sin rätt till asyl prövad. Flyktingstatus är ett skäl till att få asyl, men inte nödvändigtvis det enda skälet. Enligt till exempel europeisk lagstiftning har även så kallade alternativt skyddsbehövande (som flyr krig och konflikt men inte riskerar förföljelse) rätt till asyl.[6][7] I Sverige beviljades 35 642 flyktingar asyl (uppehållstillstånd) under år 2014, varav de två största ursprungsländerna var Syrien (17 601 personer) och Eritrea (5 569 personer).[8]

I bredare bemärkelse kan flykting syfta på någon som är på flykt. Flyktingar kan socialt och allmänspråkligt delas in i olika grupper, såsom politisk flykting, religiös flykting, krigsflykting, klimatflykting, ekonomisk flykting och skatteflykting, där ordet ”flykting” i det senare fallet har en överförd betydelse. Den som ogillar ett politiskt system utan att fly kallas dissident.

  1. ^ Konvention angående flyktingars rättsliga ställning Arkiverad 24 oktober 2015 hämtat från the Wayback Machine.. Fonden för mänskliga rättigheter. Hämtat 2015-10-04
  2. ^ Se definitionen artikel 2 i skyddsgrundsdirektivet. EUR-Lex. Hämtat 2015-10-04
  3. ^ Khawaja, Nigar G., et al. "Difficulties and coping strategies of Sudanese refugees: A qualitative approach." Transcultural psychiatry 45.3 (2008): 489-512.
  4. ^ Refugee Figures unhcr.org
  5. ^ "About two-thirds of the world's forcibly uprooted people are displaced within their own country.", http://www.unhcr.org/pages/49c3646c23.html
  6. ^ Skyddsgrundsdirektivet. EUR-Lex. Hämtat 2015-10-04
  7. ^ Så fungerar det att söka asyl. Till dig som söker asyl utan förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare Arkiverad 27 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine., Migrationsverket, läst 2015-09-07
  8. ^ Beviljade asylärenden 1980 till 2014, Migrationsverket, läst 2015-08-23

Developed by StudentB