Fosfor

Den här artikeln handlar om grundämnet fosfor. För ordet fosfor med betoningen på andra stavelsen, se Lysämne.
Fosfor
Nummer
15
Tecken
P
Grupp
15
Period
3
Block
p
N

P

As
KiselFosforSvavel
[Ne] 3s2 3p3
15P

Vaxvit, röd och violett fosfor.
Vaxvit, röd och violett fosfor.
Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa30,973761998(5)[1] u
UtseendeFärglös, vaxvit, gul, scharlakansröd, röd, violett, svart.
AllotroperVit fosfor (V)
Röd fosfor (R)
Svart fosfor (S)
Violett fosfor (Vi)
Fysikaliska egenskaper
Densitet vid r.t.V: 1,823 g/cm3
R: ≈ 2,2–2,34 g/cm3
S: 2,69 g/cm3
Vi: 2,36 g/cm3
AggregationstillståndFast
Smältpunkt317,3 K (44,15 °C)
Kokpunkt553,2 K (276,85 °C)[2]
Molvolym17,02 × 10−6 /mol
SmältvärmeV: 0,66 kJ/mol
ÅngbildningsvärmeV: 51,9[2] kJ/mol
Specifik värmekapacitetR: 685,6[3] J/(kg × K)
Molär värmekapacitetV: 23,824 J/(mol × K)
Ångtryck (vit)
Tr. (Pa) 1 10 100 1 k 10 k 100 k
Te. (K) 279 307 342 388 453 549
Ångtryck (röd: 431 °C)
Tr. (Pa) 1 10 100 1 k 10 k 100 k
Te. (K) 455 489 529 576 635 704
Atomära egenskaper
Atomradie100 pm
Kovalent radie106 pm
van der Waalsradie180 pm
Elektronaffinitet72 kJ/mol
JonisationspotentialFörsta: 1 011,8 kJ/mol
Andra: 1 907 kJ/mol
Tredje: 2 914,1 kJ/mol
Fjärde: 4 963,6 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Ne] 3s2 3p3
e per skal2, 8, 5
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd5, 4, 3, 2,[4] 1,[5] −1, −2, −3
Oxider (basicitet)P2O5 (svagt sur)
Elektronegativitet2,19 (Paulingskalan)
2,253 (Allenskalan)
Diverse
KristallstrukturKubisk rymdcentrerad
Kristallstruktur
VärmeledningsförmågaV: 0,236 W/(m × K)
S: 12,1 W/(m × K)
Elektrisk konduktivitet10−9 A/(V × m)
Elektrisk resistivitet102 × m (20 °C)
MagnetismDiamagnetisk[6]
Magnetisk susceptibilitetR: −1,9 × 10−5[7]
S: −2,9 × 10−5[7]
Brytningsindex1,001212
KompressionsmodulV: 5 GPa
R: 11 GPa
Identifikation
RTECS-nummerTH3495000, TH3500000
Historia
NamnursprungFrån grekiska fosforos, ”ljusbärare”[8][9]
UpptäcktHenning Brand (1669)
Fastställt som ett
grundämne av
Antoine Lavoisier (1777)[10]
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Fosforisotoper


Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP


28P
{syn.} 270,3 ms β+ 14,332 28Si
β+ + p 27Al
β+ + α 24Mg
29P
{syn.} 4,142 s β+ 4,943 29Si
30P
{syn.} 2,498 min β+ 4,232 30Si
31P
100 % Stabil
32P
Spår 14,263 d β 1,711 32S
33P
{syn.} 25,34 d β 0,249 33S
34P
{syn.} 12,43 s β 5,374 34S
35P
{syn.} 47,3 s β 3,989 35S


Säkerhetsinformation
Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier
GHS-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa: [12]
Röd
02 – Brandfarlig
Brandfarlig
Vit
H-fraserRöd: H228, H412
Vit: H250, H300, H314, H330, H400
P-fraserRöd: P210, P275[11]
Vit: P?
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Fosfor (från det grekiska ordet φωσφόρος, fosforos, "ljusbärare") (latinskt namn: Phosphorus) (P) är ett icke-metalliskt grundämne tillhörande kvävegruppen. Fosfor ingår i kemiskt bunden form i RNA och DNA, och är nödvändig för alla levande celler. Fosfor kan inte hittas i fri form i naturen, på grund av hög kemisk reaktionsförmåga.

Fri fosfor används i formen vit fosfor i lysgranater och i brandbomber. "Fosfor" finns också i formen röd fosfor i plånet på tändsticksaskar.

Fosforföreningar ingår i NPK (konstgödsel), vilket är det viktigaste kommersiella användningsområdet. Fosforföreningar förekommer även i nervgaser, bekämpningsmedel, tandkräm och tvättmedel. Fosfor upptäcktes av tysken Henning Brand på 1600-talet.

I människokroppen har fosfor till funktion att bidra till fosforylering.[13] Detta inträffar i viktiga processer som proteinkinasen och cellens energihantering (se exempelvis adenosintrifosfat och oxidativ fosforylering).

  1. ^ Commission on Isotopic Abundances and Atomic Weights (2021). ”Standard atomic weights”. IUPAC. https://www.ciaaw.org/atomic-weights.htm. Läst 28 juli 2022. 
  2. ^ [a b] Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. In: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
  3. ^ Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente, S. Hirzel Verlag 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
  4. ^ webelements
  5. ^ Ellis, Bobby D.; MacDonald, Charles L. B. (2006). ”Phosphorus(I) Iodide: A Versatile Metathesis Reagent for the Synthesis of Low Oxidation State Phosphorus Compounds”. Inorganic Chemistry 45 (17): sid. 6864–74. doi:10.1021/ic060186o. ISSN 0020-1669. PMID 16903744. 
  6. ^ Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds Arkiverad 12 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine., in Lide, David R., red (2005). CRC Handbook of Chemistry and Physics (86th ed.). Boca Raton (FL): CRC Press. ISBN 0-8493-0486-5 
  7. ^ [a b] David R. Lide (red.): Properties of the Elements and Inorganic Compounds, sid. 4:142–4:147, i: CRC Handbook of Chemistry and Physics, uppl. 90 (internetversion: 2010), CRC Press / Taylor and Francis. De angivna värdena har här räknats om enligt SI.
  8. ^ ”Phosphorus – Element information, properties and uses”. www.rsc.org. Royal Society of Chemistry. https://www.rsc.org/periodic-table/element/15/phosphorus. Läst 28 juli 2022. 
  9. ^ ”Phosphorus”. www.etymonline.com. Online Etymological Dictionary. https://www.etymonline.com/search?q=Phosphorus. Läst 28 juli 2022. 
  10. ^ cf. "Memoir on Combustion in General" Mémoires de l'Académie Royale des Sciences 1777, 592–600. from Henry Marshall Leicester and Herbert S. Klickstein, A Source Book in Chemistry 1400–1900 (New York: McGraw Hill, 1952)
  11. ^ Röd fosfor i substansdatabasen GESTIS-Stoffdatenbank hos IFA (Institut für Arbeitsschutz der Deutschen Gesetzlichen Unfallversicherung). Läst 25 januari 2010. (JavaScript krävs)
  12. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet CLP_3930
  13. ^ https://runeberg.org/medterm/0176.html

Developed by StudentB