Friedrich Nietzsche | |
Född | Friedrich Wilhelm Nietzsche 15 oktober 1844 Röcken nära Lützen, Preussen, Tyskland |
---|---|
Död | 25 augusti 1900 (55 år) Weimar, Sachsen-Weimar-Eisenach, Tyskland |
Begravd | Lützen |
Medborgare i | Konungariket Preussen[1] och statslös[1] |
Utbildad vid | Bonns universitet, Leipzigs universitet, Domgymnasium Naumburg Landesschule Pforta |
Sysselsättning | Filosof[2][3], klassisk filolog[4], musikkritiker, antikvetare, pedagog, författare[2][3][5], kompositör, poet, dramatiker[4] |
Befattning | |
Professor (1869–1878) | |
Arbetsgivare | Basels universitet (1869–1878) |
Noterbara verk | Så talade Zarathustra |
Föräldrar | Carl Ludwig Nietzsche |
Släktingar | Elisabeth Förster-Nietzsche (syskon)[4] |
Namnteckning | |
Webbplats | länk |
Redigera Wikidata |
Friedrich Wilhelm Nietzsche (IPA: /ˈfʁiːdʁɪç ˈv̥ɪlɦɛlm ˈniːt͡ʃə/), född 15 oktober 1844 i Röcken vid Lützen i Preussen, död 25 augusti 1900 i Weimar i Sachsen-Weimar-Eisenach, var en tysk filosof, arbetskritiker, författare och klassisk filolog.
Nietzsche var från början influerad av bland andra Arthur Schopenhauer, Richard Wagner och Charles Darwin, men kom mot slutet av sitt liv att ta kraftigt avstånd just från dessa. Han är kanske mest känd för sina teorier om övermänniskan och för sin glödande kritik mot kristendomen. Han förordade en estetisk kultur istället för den kristna självuppoffringen och humanismens moral, därför lanserade han distinktionen mellan apolloniska och dionysiska ideal. Vetenskapen blev ett av de ämnen han kritiserade hårdast, han menade att den hade tagit kål på både religionens ursprungliga andliga betydelse och den romantiska verklighetsflyende konsten. Han var även väldigt tydlig i sin åsikt om att religionen i sig var något fundamentalt negativt, ett ont som berövade människan all hennes skapande-kraft.
Nietzsches tankegods har inspirerat kända tänkare som Max Weber, Sigmund Freud, Ernst Jünger, Martin Heidegger, Le Corbusier, Wittgenstein, August Strindberg, Jacques Derrida, Jean-François Lyotard, Sartre, Michel Foucault, Gilles Deleuze, Guillaume Faye och Edith Södergran.
Nietzsche var samtida med romantiken och den tankeströmningen kom att påverka hans tidiga verk, men den fick sedan stå tillbaka till förmån för realismen och positivismen, med tiden blev han en av romantikens häftigaste kritiker. Nietzsche blev en viktig föregångare till existentialismen, tillika stor inspiratör för konstnärer under modernismen och senare.