Fysik

NASA:s konstnärliga skildring av ett svart hål.
Block och talja är exempel på tillämpningar av klassisk mekanik.
En myra, betraktad genom ett svepelektronmikroskop, en tillämpning av våg-partikeldualismen.
En regnbåge är ett exempel på hur ljus bryts i övergången mellan vatten och luft.
En magnet som svävar över en supraledare, vilket demonstrerar Meissnereffekten.
Atombomben är ett exempel på de väldiga krafter som fysiken har bemästrat under 1900-talet.

Fysik (från grekiskans φυσικός, physikos som har betydelsen "naturlig" eller från latinets physica som betyder "läran om naturen") är vetenskapen om hur naturen fungerar på den mest fundamentala nivån. Från början var ordet "fysik" ett samlingsnamn för all naturvetenskap som kemi, biologi och geovetenskap. Utvecklingen ledde sedan till att naturvetenskapen delades upp i de discipliner vi känner idag.

Enkelt uttryckt handlar fysik som vetenskaplig disciplin om olika former av energi och omvandlingar mellan dessa energiformer. Idag behandlar fysiken de beståndsdelar som bygger upp materien och de fundamentala krafter som påverkar dessa beståndsdelar och hur materien rör sig genom rumtiden.

Fysiker studerar dessa problem på alla nivåer, från de minsta beståndsdelarna på subatomär nivå inom högenergifysik och kärnfysik till universums struktur på den allra största skalan inom kosmologin. Däremellan finns forskningsfält som atom- och molekylfysik, kondenserade materiens fysik och rymd- och astrofysik.

På en mer abstrakt nivå går det att säga att fysiken formuleras i termer av symmetrier och bevarandelagar för energi, rörelsemängd, laddning och paritet.[1] Denna koppling, mellan symmetrier och bevarade storheter, beskrivs av Noethers sats som är ett grundläggande teorem inom teoretisk fysik[2].

  1. ^ Renard, Krister (1995). Den moderna fysikens grunder, Från mikrokosmos till makrokosmos. Studentlitteratur. sid. 293. ISBN 91-44-49931-0 
  2. ^ Hanc, Jozef; Tuleja, Slavomir; Hancova, Martina (2004-04-01). ”Symmetries and conservation laws: Consequences of Noether’s theorem”. American Journal of Physics 72 (4): sid. 428–435. doi:10.1119/1.1591764. ISSN 0002-9505. https://aapt.scitation.org/doi/10.1119/1.1591764. Läst 7 december 2021. 

Developed by StudentB