Denna artikel anses ha ett svenskt perspektiv och bör skrivas om ur ett globalt perspektiv. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2015-11) |
Denna artikel ingår i serien om A R K I T E K T U R | ||
Arkitektur | ||
Arkitekt | ||
Arkitekturens historia | ||
Arkitekturteori | ||
Byggnadskonstruktion | ||
Byggnadsmaterial | ||
Byggnadstyper | ||
Landskapsarkitektur | ||
Ljusarkitektur | ||
Inredningsarkitektur | ||
Fysisk planering | ||
|
Fysisk planering omfattar den verksamhet som syftar till att avgöra hur mark och vatten skall användas i tid och rum. Arbetet med fysisk planering leder i regel till formuleringen av olika typer av planer, främst översiktsplaner och detaljplaner som måste följa Plan- och bygglagen. Plan- och bygglagen reglerar även ansvarsfördelningen mellan kommun och stat och trädde i sin senaste version i kraft 2 maj 2011 som ersättare av den ursprungliga lagen från 1987. Se även Samhällsplanering.
Fysisk riksplanering (FRP) skall klargöra vilka mark- och vattenresurser i Sverige som kan vara av riksintresse. FRP är en samling av bestämmelser och planer som garanterar att dessa riksintressen beaktas. Genom naturresurslagen som trädde i kraft 1 juli 1987 har FRP:s riktlinjer fått sin lagliga ram.[1]