Back Georges Cuvier Afrikaans جورج كوفييه Arabic جورج كوفييه ARZ Jorj Küvye Azerbaijani ژرژ کوویه AZB Жорж Кюўе Byelorussian Жорж Кювие Bulgarian Georges Cuvier Breton Georges Cuvier Catalan Georges Cuvier Czech

Georges Cuvier

Georges Cuvier
Cuvier, omkring 1828
FöddJean Léopold Nicolas Frédéric Cuvier
23 augusti 1769[1][2][3]
Montbéliard[1][4], Frankrike
Död13 maj 1832[2][5][3] (62 år)
Paris[4]
BegravdPère-Lachaise[6]
Medborgare iFrankrike[7]
Utbildad vidStuttgarts universitet
SysselsättningGeolog, botaniker, iktyolog, malakolog, arkeolog, antropolog, filosof, författare[8], biolog, universitetslärare, paleontolog, professor[9], politiker, ornitolog, zoolog, naturvetare[10]
Befattning
Ledamot av Pairkammaren
Direktör för Muséum national d'histoire naturelle (1808–1832)
Stol nummer 35 i Franska akademien (1818–1832)
ArbetsgivareMuséum national d'histoire naturelle
Collège de France (1800–1832)[9]
MakaAnne-Marie Duvaucel
(g. 1804–)[11]
BarnClémentine‏ Cuvier (f. 1809)
SläktingarFrédéric Cuvier (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Hederslegionen[1]
Utländsk ledamot av Royal Society (1806)[12]
Officer av Hederslegionen[1]
Kommendör av Hederslegionen[1]
Storofficer av Hederslegionen[1]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Eiffeltornets 72 ingraverade namn[13]
Redigera Wikidata

Jean Léopold Nicolas Frédéric Cuvier, känd som Georges Cuvier, född 23 augusti 1769 i Montbéliard i dåvarande Württemberg, död 13 maj 1832 i Paris, var en fransk zoolog och paleontolog, adlad till baron. Cuvier var den förste som studerade paleontologi som en zoologisk vetenskap. Cuvier anses också vara den jämförande anatomins fader, då han rekonstruerade hela skelett av fossila, dittills okända fyrfotadjur. Inom systematiken förbättrade han Carl von Linnés sexualsystem. Han ansåg att djurens anatomi följde grundläggande naturlagar på samma sätt de fysikaliska lagarna.

  1. ^ [a b c d e f] Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w61j9cn4, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] KNAW historisk medlemslista, KNAW-nummer: PE00004738, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: george-cuvier, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 7733, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Jules Moiroux, Le cimetière du Père-Lachaise, 1908, s. 118, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Libris, 26 mars 2018, Libris-URI: sq4663lb3zdrk4x, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] lista över professorer vid Collège de France, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20000601238, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  11. ^ Mauled by a rhinoceros: the final years of Alfred Duvaucel (1793-1824) in India, vol. 41, 1, Museum National d'Histoire Naturelle. Zoosystema, 2 juli 2019, s. 259-267, 10.5252/ZOOSYSTEMA2019V41A14, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 89, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, www.toureiffel.paris .[källa från Wikidata]

Developed by StudentB