Gregorios av Nazianzos

Sankt Gregorios av Nazianzos
Gregorios teologen fresk från Kariye Camii, Istanbul
Teolog, Kyrkolärare, Hierark, Kappadokisk fader, Ekumenisk lärare
Född	329 Arianzos, Kappadokien
Död	25 januari 390 Arianzos, Kappadokien
Vördas inom	Östliga kristenheten och västliga kristenheten
Förklarad kyrkolärare	1568 av Pius V
Helgedom	Sankt Georgkatedralen i Fanar
Helgondag	Romersk-katolska kyrkan: 2 januari Östortodoxa kyrkan och Östkatolska kyrkan: 25 januari
Attribut	Klädd som biskop med evangeliet eller en bokrulle i handen, som asket med långt skägg.
Skyddshelgon för	doktor av teologi

Gregorios av Nazianzos eller Gregorios Teologen, född 329, död 25 januari 390, var en grekisk biskop och kyrkofader. Han vördas som helgon inom Romersk-katolska och Ortodoxa kyrkan med festdag den 2 januari (västkyrkan), den 25 januari (östkyrkan).

Av många betraktas han som den skickligaste retorikern under patristiska eran.^[1] Såsom klassiskt skolad talare och filosof, införlivade han hellenismen i den tidiga kyrkan, varmed han grundade den bysantinska teologins och ecklesiastikens paradigm.^[2]

Gregorios utövade stort inflytande på utformningen av treenighetsläran bland både grekiska och latinska teologer, och är ihågkommen som ”treenighetens teolog”. Mycket av hans arbete påverkar även modern teologi, i synnerhet med avseende på förhållandet mellan de tre personerna i treenigheten. Tillsammans med de två bröderna, Basileios den store och Gregorios av Nyssa, är han känd som en av de kappadokiska fäderna.

I både den östliga och den västliga kristenheten betraktas Gregorios som helgon. Den romersk-katolska kyrkan erkänner honom som kyrkolärare; den östortodoxa kyrkan och de östkatolska kyrkorna vördar honom som en av de tre heliga hierarkerna, tillsammans med Basileios den store och Johannes Chrysostomos.