Hav

För andra betydelser, se Hav (olika betydelser).

Hav är det sammanhängande vattenområde som avskiljer jordens kontinenter, eller någon del av detta område. Haven täcker cirka 70 procent av jordens yta och består av omkring 1,368 miljarder kubikkilometer vatten.^[1] Medeldjupet i haven är omkring 3729 meter;^[2] omkring 90 procent av haven utgörs av djuphav. Det största djupet är Challengerdjupet i Marianergraven som når cirka 11 034 meter under havsytan.^[3] Salthalten i världshaven är relativt konstant, 3,5 procent.^[1]

Ofta talar man om de större haven som världshav eller oceaner. Dessa oceaner uppdelas dock ofta i mindre bihav, som kan indelas i medelhav och randhav. Två exempel på bihav är Östersjön, som är ett medelhav, och Arabiska havet, som är ett randhav. Andra hav kallas bara bukter eller vikar, till exempel Bengaliska viken.

Havens form påverkas av kontinenternas rörelser (plattektoniken) och förändras i takt med att spridningszoner på havsbottnen ökar havens yta, eller kollisionszoner pressar haven samman och minskar deras yta. Hav som en gång funnits på jorden, men som i dag inte finns i samma form kallas för paleohav, till exempel Iapetushavet och Panthalassa.

Livet på jorden tros av en del ha börjat i haven,^[4] som i dag rymmer en stor artrikedom – från cyanobakterier till blåvalen, den största nu levande djurarten. Det är tillgången på vatten som varit förutsättningen för liv på jorden och än i dag lever omkring 40 procent av jordens befolkning i närheten av havet.