Back درعيات Arabic Heráldica AST Геральдика AV Heraldika Azerbaijani Геральдика Bashkir Геральдыка Byelorussian Геральдыка BE-X-OLD Хералдика Bulgarian Ardamezouriezh Breton Heraldika BS

Heraldik

 Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2012-11)
Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan.
Globe icon
 Denna artikel anses ha ett svenskt perspektiv och bör skrivas om ur ett globalt perspektiv.
Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2016-09)
Riddare med målade sköldar från Bayeuxtapeten (tillverkad cirka år 1077).
Två härolder med svenska riksvapnet på sina häroldskåpor, teckning från 1594.
Tyska Hyghalmen Roll från sent 1400-tal.
Emaljmålning föreställande Gottfrid av Anjou (1113–1151) på dennes grav i katedralen i Le Mans.
Sveriges riksvapen är ett exempel på modern heraldik. Detta är försett med sköldhållare och vapenmantel.
Cyperns statsvapen är ett annat exempel på modern heraldik. Detta är försett med lagerkrans och fredsduva för att visa förhoppningar om en fredlig och hoppfull framtid. Siffror, bokstäver och liknande tecken som en del av sköldinnehållet är ovanligt inom heraldiken och anses ofta som mindre god heraldik.
Dricksvattenfontän i Florens som visar stadens emblem - en röd heraldisk lilja.

Heraldik är läran om den typ av märken som kallas vapen och deras historia, men framför allt regelverket för hur de utformas och används. Inom heraldiken finns också en särskild terminologi, vilken underlättar blasonering (beskrivning) samt jämförelse mellan likartade vapen.

Den som fackmässigt – vetenskapligt eller konstnärligt – ägnar sig åt heraldik kallas heraldiker. Under medeltiden växte häroldsämbetet fram, vars innehavare hade såväl ceremoniella och heraldiska funktioner, som uppgiften som sändebud. Titeln vapenkung kunde även användas för den främste av härolderna (och i Storbritannien gäller ännu titeln King of Arms). Ingen känd vapenkung kan knytas till det svenska hovet och när Sverige under 1600-talet utvecklade en statlig heraldisk myndighet kom titeln riksheraldiker att användas. Vapenkungar är däremot kända i Danmark från mitten av 1400-talet och hade under Kalmarunionens tid även överinseende över Sverige. 1953 upphörde riksheraldikerämbetet och funktionen ersattes av en tjänsteman vid Riksarkivet med titeln statsheraldiker. Denne har idag till sin hjälp en biträdande statsheraldiker samt en heraldisk konstnär och lyder under Heraldiska nämnden. Vid kungl. hovstaterna finns en särskild vapenmålare vid Kungl. Maj:ts orden som har ett visst ansvar för heraldiken inom ordensväsendet.

Developed by StudentB