Horn inom anatomi är traditionellt olika former av styva utskott som växer ut från huvudet på en organism och förekommer naturligt hos flera arter inom djurvärlden, framför allt hos många hovdjur och klövdjur. De förekommer huvudsakligen (men inte alltid) hos hanar och fungerar traditionellt som stångningsvapen mot andra hanar i revirstrid, sexuellt urval och som försvar mot rovdjur, varav de förekommer i flera olika former och antal. De växer ofta parvis, som hos hjortdjur och slidhornsdjur, men kan också förekomma enskilt, som hos vissa noshörningar och noshornsbaggar, eller i enstaka fall trippelt, som hos vissa ceratopsier och Jacksons kameleont, samt kvadrupelt, som hos chamaeleo quadricornis. Ibland får vissa djur mutationer som ger dem fler horn än vanligt, vanligen kallat polycerat ("flerhornad"), något som bland annat förekommer hos raser av getter och får.[1]
Horn består av olika ting genom djurriket. Hos däggdjur, reptiler[2] och dinosaurier[3] består de vanligen av benvävnad och keratin. Hos noshörningar utgörs hornet av sammanpressat hår[4] och består istället helt av keratin.[5] Hos leddjur och vissa reptiler förekommer horn som del av deras hudskelett. Hudskelettet hos leddjur består vanligen av sklerotin och kitin, medan hudskelettet hos reptiler bildas av läderhuden. Hos fiskar förekommer flera olika typer av horn. Hornen hos långhornad kofisk utgörs av mineraliserade kollagena fibrer,[1] medan hornet hos noshörningsfisk utgörs av hudtäckt benvävnad.