Irland

Den här artikeln handlar om Republiken Irland. För ön, se Irland (ö). För andra betydelser, se Irland (olika betydelser).
Uppslagsordet ”Ireland” leder hit. För andra betydelser, se Ireland (olika betydelser).
Irland
Éire
Ireland
Flagga Statsvapen
Valspråkinget
Nationalsång: Amhrán na bhFiann

läge
Huvudstad
(även största stad)
Dublin
Officiella språk iriska, engelska
Statsskick republik
 -  president Michael D. Higgins
 -  Taoiseach Simon Harris
Självständighet från Storbritannien 
 -  Deklarerad 24 april 1916 
 -  Erkänd 6 december 1921 
Yta
 -  Totalt 70 182 km²[1] (117:e)
 -  Vatten (%) 2 %
Befolkning
 -  2019 års uppskattning 4 921 500[2] (124:e)
 -  Befolkningstäthet 70 inv./km² (114:e)
BNP (PPP) 2023 års beräkning
 -  Totalt 752,8 miljarder USD[3] (39:e)
 -  Per capita 145 196 USD[3] (1:a)
BNP (nominell) 2023 års beräkning
 -  Totalt 594,1 miljarder USD[3] (26:e)
 -  Per capita 114 581 USD[3] (2:a)
Ginikoefficient (2021) 26,9[4] 
HDI (2021) 0,945[5] (8:e)
Valuta Euro1 (EUR)
Tidszon WET (UTC+0)
 -  Sommartid WEST (UTC+1)
Topografi
 -  Högsta punkt Carrauntoohill, 1 038 m ö.h.
 -  Största sjö Lough Corrib, 165.6 km²
 -  Längsta flod Shannon, 259 km
Kör på Vänster
Nationaldag 17 mars, Saint Patrick’s Day
Nationalitetsmärke IRL
Landskod IE, IRL, 372
Toppdomän .ie
Landsnummer 353
1. Tidigare irländsk pund.
Michael D. Higgins, Irlands president.

Republiken Irland (iriska: Éire[6]; engelska: Republic of Ireland) är en stat i Europa som upptar cirka fem sjättedelar av ön Irland, som delades 1921.[7] Den delar sin enda landgräns med Nordirland, en del av Storbritannien, på den nordöstra delen av ön. Staten omges annars av Atlanten, med Keltiska sjön i söder, Sankt Georgskanalen i sydost och Irländska sjön i öster. På andra sidan Irländska sjön ligger Storbritannien.

År 1801 ingick kungarikena Irland och Storbritannien en realunion och bildade Förenade kungariket Storbritannien och Irland. Merparten av ön lämnade Storbritannien 1922 efter ett gerillakrig. Anglo-irländska avtalet avslutade detta krig och etablerade Irländska fristaten som en självstyrande dominion inom Brittiska samväldet. Nordirland valde att stanna kvar som en del av Storbritannien.

Den självständiga staten ökade suveräniteten genom Westminsterstatuten 1931 och abdikeringskrisen 1936.[8] En ny konstitution infördes 1937 och förklarade det en suverän stat med namnet Ireland (Éire).[9][10] I Republic of Ireland Act utropades Irland till republik 1949 genom att de återstående plikterna mot monarkin avlägsnades. Irland utträdde därmed ur det brittiska samväldet.[11]

Även om det rankas bland de rikaste länderna i världen idag mätt i BNP,[12] var Irland ett av de fattigaste länderna i Europa medan det var en del av Storbritannien och i decennier efter självständigheten. Ekonomisk protektionism avvecklades i slutet av 1950-talet och Irland gick med i Europeiska ekonomiska gemenskapen 1973.

Ekonomisk liberalism från slutet av 1980-talet resulterade i en snabb ekonomisk expansion, framförallt från 1995 till 2007, då Irland blev känt som den keltiska tigern. En aldrig tidigare skådad finanskris i början av 2008 avslutade denna tid av snabb ekonomisk tillväxt.[13][14]

Idag är Irland en konstitutionell republik som styrs som en parlamentarisk demokrati med en vald president som statschef. Det är ett "mycket högt utvecklat" land med världens åttonde högsta Human Development Index (2021).[5] Landet är högt rankat för sin pressfrihet, ekonomiska frihet och demokratiska och politiska frihet. Irland är medlem i Europeiska unionen, Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, Världshandelsorganisationen och Förenta nationerna.

  1. ^ Central Statistics Office, Ireland; Population and area of each Province, County, City, urban area, rural area and Electoral Division, 2002 and 2006 (pdf-fil) Arkiverad 4 mars 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Central Statistics Office, Ireland; Estimated Population (Thousand) by Sex, Age Group, Year and Regional Authority Area Läst 20 juni 2010.
  3. ^ [a b c d] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  4. ^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322. 
  5. ^ [a b] ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  6. ^ ”Article 4” (på engelska). Constitution of Ireland. Dublin: Office of the Attorney General. 1937. http://www.irishstatutebook.ie/eli/cons/en/html#part2. Läst 9 mars 2017. ”The name of the State is Éire, or, in the English language, Ireland.” 
  7. ^ Statutory Rules & Orders published by authority, 1921 (No. 533); Ytterligare källa för 3 maj 1921-datumet: Jackson, Alvin (2004) (på engelska). Home Rule – An Irish History. Oxford University Press. sid. 198 
  8. ^ DW Hollis, 2001, The History of Ireland, Greenwood: Connecticut
    Michael J. Kennedy, 2000, Division and consensus: the politics of cross-border relations in Ireland, 1925–1969, Institute of Public Administration: Dublin
    "In April 1936 de Valera had announced that he was preparing to draft a new constitution to replace that of 1922. Drafting was in progress when the abdication of King Edward VIII in December 1936 gave de Valera the opportunity to make further constitutional changes and introduce the External Relations Bill. In London, the cabinet's Irish Situation Committee had been told by [Malcolm] MacDonald in November 1936 to expect such legislation in the near future, so its introduction was not a shock to the British. Even so, de Valera was concerned about the possible British reaction, and he was able to use the abdication crisis to implement a further revision of the Treaty, safe in the knowledge that British politicians had other matters on their minds."
  9. ^ Bill Kissane, 2007, Éamon de Valéra and the Survival of Democracy in Inter-War Ireland in Journal of Contemporary History, Vol. 42, Nr. 2, 213–226
  10. ^ T Garvin, 1922: the birth of Irish democracy, Gill & Macmillan: Dublin, 2005
    Cottrell, Peter (2008) (på engelska). The Irish Civil War 1922–23. Osprey Publishing. sid. 85. ISBN 9781846032707. ”Irish voters approved a new constitution, Bunreacht na hÉireann, in 1937 renaming the country Éire or simply Ireland.” 
    Dr. Darius Whelan (juni 2005). ”Guide to Irish Law” (på engelska). http://www.nyulawglobal.org/globalex/Ireland.htm. Läst 11 september 2009. ”This Constitution, which remains in force today, renamed the State Ireland (Article 4) and established four main institutions – the President, the Oireachtas (Parliament), the Government and the Courts.” 
    John T. Koch, Celtic culture: a historical encyclopedia, ABC-CLIO: Santa Barbara, 2006
  11. ^ Kondō, Atsushi (2001) (på engelska). Citizenship in a Global World: Comparing Citizenship Rights for Aliens. Hampshire: Palgrave. sid. 120. ISBN 0-333-80265-9. ”Ireland reluctantly remained a member of the Commonwealth s Irish citizens remained British Subjects. However, Irish representatives stopped attending Commonwealth meetings in 1937 and Ireland adopted a position of neutrality in World War II. Ireland became a Republic in 1949 and formally left the Commonwealth.” 
  12. ^ ”Country Comparison: GDP – per capita (PPP)” (på engelska). World Factbook. Central Intelligence Agency. Arkiverad från originalet den 19 november 2011. https://web.archive.org/web/20111119060620/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2004rank.html?countryName=Ireland&countryCode=ei&regionCode=eur&rank=27#ei. Läst 29 augusti 2011. 
  13. ^ "EU: Causes of Growth differentials in Europe", WAWFA think tank
  14. ^ Nicoll, Ruaridh (16 maj 2009). ”Ireland: As the Celtic Tiger roars its last” (på engelska). The Guardian (London). http://www.guardian.co.uk/world/2009/may/10/ireland-financial-crisis-emigration. Läst 30 mars 2010. 

Developed by StudentB