Johan III

Den här artikeln handlar om den svenske kungen Johan III. För andra personer med detta namn, se Johan III (olika betydelser).
Johan III
Målning av kung Johan från 1582 av Johan Baptista van Uther, där kungen är iklädd det senaste spanska hovmodet
Regeringstid 1556–1563
Företrädare Bengt Algotsson
Efterträdare hans son Hertig Johan av Östergötland
Regeringstid Januari 1569–17 november 1592
(24 år och 48 dagar)
Kröning 10 juli 1569 i Uppsala domkyrka
Företrädare Erik XIV
Efterträdare Sigismund
Valspråk Deus protector noster (latin: Gud (är) vår beskyddare)
Genom att göra gott frukta vi ingen (latin: Bene faciendo neminem timemus)
Mildhet och sanning äro konungens vakt och genom mildhet stöder han sin tron (latin: Misericordia et veritas custodiunt regem et roboratur clementia thronus eius)
Gemål Katarina Jagellonica
Gunilla Johansdotter
Barn Elisabet
Sigismund
Anna
Johan
Personnamn Johannes Gustafsson
Ätt Vasaätten
Far Gustav Vasa
Mor Margareta Eriksdotter
Född 20 december 1537
Stegeborgs slott i Östergötland
Namnteckning
Död 17 november 1592
(54 år och 333 dagar)
Slottet Tre Kronor i Stockholm
Begravd 1 februari 1594
Vasakoret i Uppsala domkyrka

Porträtt på Johan III från 1600-talet på Skoklosters slott.
Kung Johan III:s spira.
Johan III:s liktåg skrider över borggården. Överst, mellan två texttavlor, konungens porträttmedaljong. Längst ned i förgrunden det kungliga liket, utsträckt i en öppen kista.

Johan III, född 20 december 1537Stegeborgs slott, död 17 november 1592slottet Tre Kronor i Stockholm, var kung av Sverige 1569–1592 efter att ha tillskansat sig kungamakten genom att hösten 1568 fängsla sin bror Erik XIV och propagera mot honom resten av det året. Ibland räknas hans regeringstid redan från maktövertagandet 1568[1] men det var först i januari 1569 som riksdagen fattade beslut om regeringsskiftet.[2] I Lars Ericson Wolkes biografi över Johan (2004) anges att det även är rimligt att anta att Erik åtta år senare mördades på Johans befallning.[3]

Han avslutade nordiska sjuårskriget, men istället drogs Sverige in i nordiska tjugofemårskriget med Ryssland, där man till slut lyckades få till stånd smärre landvinningar. Han arbetade för närmare relationer till Polen, vars tron han lyckades säkra för sin son och tronarvinge Sigismund.

Johan III var intresserad av religion och kultur. Under sin regeringstid motverkade han den svenska kyrkans växande lutherska tendenser under hertig Karls inflytande, och verkade för en återförening med den katolska kyrkan och påven i Rom. Detta med initiativ såsom den katolska högskolan Collegium regium Stockholmense, stöd till resterna av det katolska klosterväsendet, samt stöd till katolska jesuitmissioner i Sverige.

Johan III var son till drottning Margareta och kung Gustav Vasa. Han var bror till Karl IX och Magnus och halvbror till Erik XIV. Han var gift från 4 oktober 1562 med Katarina Jagellonica (1526–1583), med vilken han förutom Sigismund också hade dottern Anna Vasa, och från 21 februari 1585 med Gunilla Johansdotter (Bielke) (1568–1597).

  1. ^ Sveriges historia (Norstedts) i regentlängden i det band som täcker äldre vasatid
  2. ^ Ingvar Andersson i Erik XIV Wahlström & Widstrand 1979 ISBN 91-46-13566-9 pp. 263 & 265
  3. ^ Lars Ericson i Johan III Historiska media ISBN 91-85057-47-9 pp. 94 & 110

Developed by StudentB