Jungfru (medellågtyska juncvrouwe, ung adelsdam) är ett ord för en flicka eller kvinna som är oskuld (virgo intacta), det vill säga som inte har haft samlag.[1]
Ordet var i äldre tider en titel för en ogift kvinna av adlig börd. Den började på 1700-talet att ersättas av fröken och (inom borgarståndet) mamsell.
Titeln förlorade därvid mycket av sin tidigare status, och kom sedan snarare att beteckna en tjänsteflicka i finare hushåll, på liknande sätt kunde barnflicka även kallas "barnjungfru", men begreppet kunde också mer allmänt användas om en flicka-kvinna av lägre medelklass. Jungfru och barnjungfru upphörde i Sverige under 1920- och 30-talen att vara beteckningen för en form av tjänsteflicka, och ord som "hembiträde" och "barnflicka" blev i stället allt vanligare.