Kebnekaise | |
Berg | |
Vy över Kebnekaise från Tarfaladalen.
| |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Norrbottens län |
Landskap | Lappland |
Distrikt | Jukkasjärvi distrikt |
Kommun | Kiruna kommun |
Bergskedja | Skanderna |
Läge | Lappland, Sverige |
- höjdläge | 2 096,8 m ö.h. |
- primärfaktor | 1 750 m |
- koordinater | 67°54′00″N 18°31′00″Ö / 67.90000°N 18.51667°Ö |
Bestegs först | Charles Rabot Pehr Abrahamsson Hans Monsen |
- datum | 22 augusti 1883 |
Geonames | 2701066 |
Lättaste rutt | Västra leden alternativt Durlings led |
Kebnekaises läge i Norrbottens län.
| |
¹Toppglaciärens höjd i augusti, medel över 10 år 2000–2009.[1] |
Kebnekaise, äldre stavning även Kebnekajse (av lulesamiska giebnne (kittel) och gájsse (hög och spetsig fjälltopp), på nordsamiska Giebmegáisi, modernare, av svenskan påverkad form, Giebnegáisi)[2], är Sveriges högsta berg, som utgörs av ett bergsmassiv i Kiruna kommun, Norrbottens län (Lappland).
Bergsmassivet har två huvudtoppar. Nordtoppen är idag (2024) Sveriges högsta punkt. Den har fast berg till 2 096,8 meter över havet och är kal på sommaren. Sydtoppen har fast berg till cirka 2 060 meter över havet och är täckt av en glaciär, som är Sveriges enda toppglaciär. Under 1900-talet var glaciären på Sydtoppen i allmänhet 50–60 meter tjock, vilket gjorde den till Sveriges högsta punkt, isen inräknad. Under 2000-talet har dock avsmältning av glaciären snabbt sänkt höjden. Glaciären är idag 30–40 meter tjock och sedan 2018 är Sydtoppen lägre än Nordtoppen, enligt mätningar utförda av forskare vid Tarfala forskningsstation.[3][4]
Kebnekaisemassivet har en mängd sekundära toppar och ett 40-tal glaciärer, vilket gör området till det glaciärtätaste i Sverige.
Området runt Kebnekaise har länge varit bebott av nomadiserande samer. Första bestigningen skedde 1883 och 1907–1908 byggdes Kebnekaise fjällstation, som är utgångspunkt för de flesta bestigningar av berget. Även toppstugor för skydd nära toppen har uppförts.
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet lm