Klushunden är en demon som förekommer i ett sägen i Vorarlberg i västra Österrike.[1]
Den stora svarta hunden ska vara en förrädare som 1647 under Trettioåriga kriget överlämnade informationer till Carl Gustaf Wrangel hur staden Bregenz kan intagas.[1] Namnet syftar på ett trångt ställe mellan en bergvägg och en sjö (tyska Klause eller Kluse) vid förorten Lochau där Wrangel lyckades gå förbi sina motståndare. Den svenska militären fanns plötslig i den österrikiska försvarsmaktens rygg som lämnade Bregenz panikartad. Skansen och antalet försvarare vid bergväggen var otillräcklig kalkylerade. Dessutom antogs inte att svenskarna går över bergsryggen bredvid.[2]
Klushunden var ett försök att undangömma de egentliga orsakerna till förlusten. Enligt sägnen hade Wrangel fått tag i ett gyllene kägelspel som fanns i palatset (slottet) i Hohenems. Han erbjöd enligt berättelsen spelet till förrädaren. Som straff förvandlades förrädaren efter döden till en hund med ögon stor som en tallrik. Hunden är tvungen att vandra en lång sträcka på den romerska vägen i regionen till all evighet.[1]