Back Konserwatisme Afrikaans Konservatismus ALS ወግ አጥባቂነት Amharic Conservadurismo AN سياسة محافظة Arabic لمحافظية ARY سياسه محافظه ARZ ৰক্ষণশীলতাবাদ Assamese Conservadorismu AST Консерватизм AV
| Del av en serie om Konservatism |
|
| |
| Varianter | |
|
Frihetlig · Grön · Kultur · Liberal | |
| Principer | |
|
Auktoritet · Disciplin · Elitism (Aristokrati |
|
| Filosofer | |
|
Bonald · Burke · Carlyle · Chateaubriand |
|
| Statsmän | |
|
Adams · Adenauer · Bismarck · Churchill | |
Konservatism är en social, kulturell och politisk filosofi och ideologi, som främjar traditionella samhällsinstitutioner och förespråkar traditionella värderingar.[1][2] Exempel på institutioner är kyrkan, äktenskapet, familjen, adeln, ordningsmakten, krigsmakten och monarkin. Exempel på värderingar är respekt för äldre generationers bedrifter, normer om gott uppförande, lydnad gentemot traditionella auktoriteter och tro på estetiska ideal. Konservatismens målsättning är att upprätthålla ordningen i samhället och att värna om kulturen. Konservativa människor tenderar att uppskatta saker och företeelser som har gamla anor och djupa rötter.
Konservatismen utvecklades ur medeltidens ståndssamhälle, blev en modern ideologi i motstånd mot franska revolutionen och blomstrade i samband med romantiken. Den har såväl folkliga aspekter som aristokratiska aspekter. Den omhuldar vissa principer och tankar (såsom subsidiaritetsprincipen och organismtanken) samt använder sig av vissa begrepp (exempelvis auktoritet och tradition). Den utgör en i huvudsak västerländsk idébildning som rymmer en del varians, i synnerhet mellan protestantiska nationer och katolska nationer samt mellan liberalkonservatism och socialkonservatism. På nationell nivå har det funnits kulturella riktningar såsom Metaxism i Grekland, Frankism i Spanien, Gaullism i Frankrike, Thatcherism i Storbritannien och Trumpism i USA.
Det mest utmärkande kännetecknet för konservatismen kan anses vara lojalitet.[3][4][5] Den kommer till uttryck på olika nivåer. På den mest intima nivån innebär det långvariga äktenskap och starka familjeband. Det innebär också historiemedvetande, med respekt för ens förfäder och insikt om att man är en ättling som för vidare ett arv. På den utvidgade nivån innebär det lojalitet gentemot folket (”den större familjen”) och fosterlandet (”det större hemmet”) i form av patriotism. På den högre nivån innebär det lydnad gentemot traditionella auktoriteter såsom föräldrar, lärare, präster, aristokrater och monarker. På den högsta nivån innebär det slutligen trohet gentemot Gud.
- ^ Hamilton, Andy (2020). ”The Nature of Conservatism”. i Edward N. Zalta. Conservatism. Metaphysics Research Lab, Stanford University. https://plato.stanford.edu/archives/spr2020/entries/conservatism/. Läst 5 december 2021
- ^ Sundeen, Johan (2012). ”Idéer med rötter hos Edmund Burke”. Reflektioner från periferin : böcker, bildning och idédebatt. Borås tidning. sid. 97–98. ISBN 978-91-976591-4-7. https://www.worldcat.org/oclc/939757638. Läst 24 februari 2023
- ^ Hazony, Yoram (2022). Conservatism : A Rediscovery. sid. 111–118. ISBN 978-1-80075-234-4. https://www.worldcat.org/oclc/1346946273. Läst 9 november 2022
- ^ Scruton, Roger (2006). A Political Philosophy. sid. ix. ISBN 1-4729-6522-1. http://worldcat.org/oclc/1040616957. Läst 5 december 2021
- ^ Haidt, Jonathan (2013). The Righteous Mind : Why Good People Are Divided by Politics and Religion. Penguin Books. sid. 164. https://search.worldcat.org/title/824724975. Läst 5 december 2021