Kvestor

Romarriket
Romarrikets statsskick och förvaltning
Historiska perioder
Roms kungatid 753–509 f.Kr. Romerska republiken 509–27 f.Kr. Romerska kejsardömet 27 f.Kr.–395 e.Kr.
Västromerska riket 395–476	Östromerska riket 395–1453
Ordinära magistrater
Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor	Edil Kvestor Tribun Censor Curator
Extraordinära magistrater
Diktator Magister Equitum	Ståthållare triumviri Decemvir
Ämbeten, titlar och hederstitlar
Kejsare
Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator	Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina
Institutioner och juridik
Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen	Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Kvestor, eller quaestor, var i romerska riket en vald ämbetsman som skötte tillsynen av statskassan samt arméns och officerarnas finanser. Ämbetet kan härstamma från den romerska kungatiden. Omkring 420 f.Kr. fanns fyra quaestorer som valdes årligen och efter 267 f.Kr. hade antalet utökats till tio. Somliga quaestorer verkade i Rom medan andra tillhörde generalernas manskap eller tjänstgjorde hos guvernörerna ute i provinserna som viceguvernörer. Åter andra hade hand om översynen av de militära finanserna.

Genom Sullas reformer 81 f.Kr. blev minimiåldern för ämbetet 28 år för patricier och 30 för plebejer samtidigt som inte mindre än tjugo quaestorer tillsattes och ämbetet automatiskt innebar en plats i senaten. Det innebar också att censorerna började gå igenom senatens register oftare.