Kyrkostaten

Kyrkostaten
Patrimonium Sancti Petri
Stato della Chiesa (Italienska)
7521870
Flagga Vapen
Nationalsång: Gran Marcia Trionfale (från 1857)
Karta över Kyrkostaten (grönt) under 1700-talet (vid dess höjdpunkt), inklusive dess exklaver Benevento och Pontecorvo i södra Italien, samt Comtat Venaissin och Avignon i södra Frankrike.
Karta över Kyrkostaten (grönt) under 1700-talet (vid dess höjdpunkt), inklusive dess exklaver Benevento och Pontecorvo i södra Italien, samt Comtat Venaissin och Avignon i södra Frankrike.
Karta över Kyrkostaten (grönt) under 1700-talet (vid dess höjdpunkt), inklusive dess exklaver Benevento och Pontecorvo i södra Italien, samt Comtat Venaissin och Avignon i södra Frankrike.
Huvudstad Rom 752–1309 1377–1870

Avignon 1309–1377

Språk latin, italienska, occitanska
Religion Romersk-katolska kyrkan
Statsskick Teokrati, valmonarki
Bildades 752


Upphörde 20 september 1870
 – uppgick i Kungariket Italien (1870)
Vatikanstaten (1929)
Areal 41 407 km² (omkr 1857)
Folkmängd 3 126 263 (omkr 1857)
Valuta Scudi
Föregående
Efterföljande
Romarriket
Kungariket Italien (Medeltiden)
Romerska republiken (Napoleontiden)
Kungariket Italien (Napoleontiden)
Romerska republiken (1849)
Romerska republiken (Napoleontiden)
Kungariket Italien (Napoleontiden)
Romerska republiken (1849)
Kungariket Italien
Vatikanstaten
Idag del av Frankrike Frankrike
Italien Italien
Vatikanstaten Vatikanstaten

Kyrkostaten (på latin: Patrimonium Petri, på italienska: Stato della Chiesa, Stato pontificio, Stato romano) var den världsliga stat som påven styrde över från 752 till 1870. Kyrkostatens territorium sträckte sig när det var som störst över vad som idag är mellersta Italien, från Tyrrenska havet i sydväst, till Adriatiska havet i nordöst, och var begränsat av Lombardiet i norr, av Modena och Toscana i väst och i sydöst av Kungariket Neapel. Kyrkostaten hade komplicerade relationer till Tysk-romerska riket, där maktkamper mellan kejsare och påve ständigt gjorde sig gällande. Från omkring 900-talet var dock Kyrkostaten självständig. Den heliga stolen hade ingen egen erkänd stat från 1870 fram till 1929, då Vatikanstaten erkändes.

Ibland avses med benämningen Kyrkostaten de så kallade "patrimonierna", påvens egendomar.


Developed by StudentB