Leif Eriksson | |
Född | Eiríksstaðir |
---|---|
Död | 1020 (cirka) Brattalid eller Grönland |
Medborgare i | Fristaten Island |
Sysselsättning | Upptäcktsresande, sjöfarare |
Föräldrar | Erik Röde Thjodhild[1] |
Släktingar | Thorvald Eiriksson (syskon) Frejdis Eriksdotter (syskon) |
Redigera Wikidata |
Leif Eriksson (fornisländska: Leifr Eiríksson), även Leif den lyckosamme (fornisl. Leifr inn heppni), troligen född omkring 970 på Island, död omkring 1020, var en sjöfarare och upptäcktsresande från Grönland. Leif Eriksson var sannolikt den förste europé som landsteg i Nordamerika. Det ska ha skett omkring år 1000. Resan till Nordamerika skildras i Erik Rödes saga och i Grönlänningasagan. I den förstnämnda skildras sjöresan som ett resultat av att Leif hamnade ur kurs. I den sistnämnda framställs färden som en förberedd expedition.
Leif Eriksson var son till Erik Röde, den förste europé att upptäcka och namnge Grönland, och hans hustru Tjodhild (även kallad "Torhild" i Hauksbók). De levde på den grönländska gården Brattalid, där de också lät bygga en egen kyrka. Fadern dömdes till tre års landsförvisning från Island när Leif Eriksson var elva år gammal.[2]