Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Leonid Iljitj Brezjnev Леонид Ильич Брежнев | |
1972
| |
Tid i befattningen 14 oktober 1964–10 november 1982 | |
President | Anastas Mikojan (–1965) Nikolaj Podgornyj (1965–1977) Leonid Brezjnev |
---|---|
Premiärminister | Aleksej Kosygin (–1980) Nikolaj Tichonov |
Företrädare | Nikita Chrusjtjov |
Efterträdare | Jurij Andropov |
Tid i befattningen 16 juni 1977–10 november 1982 | |
Företrädare | Nikolaj Podgornyj |
Efterträdare | Jurij Andropov |
Tid i befattningen 7 maj 1960–15 juli 1964 | |
Företrädare | Kliment Vorosjilov |
Efterträdare | Anastas Mikojan |
Tid i befattningen 16 november 1964–8 april 1966 | |
Företrädare | Nikita Chrusjtjov |
Efterträdare | befattningen avskaffades |
Född | Leonid Iljitj Brezjnev 19 december 1906[1] Kamenskoje, guvernementet Jekaterinoslav, Kejsardömet Ryssland |
Död | 10 november 1982 (75 år)[1] Moskva, Sovjetunionen |
Gravplats | Kremlmuren |
Nationalitet | Sovjetunionen |
Politiskt parti | Sovjetunionens kommunistiska parti |
Maka | Viktoria Brezjneva (1928–1982) |
Barn | Galina Brezjneva Jurij Brezjnev |
Namnteckning | |
Militärtjänst | |
I tjänst för | Sovjetunionen |
Försvarsgren | Röda armén |
Tjänstetid | 1941–1946 |
Grad | Generalmajor Marskalk av Sovjetunionen |
Befäl | Sovjetunionens väpnade styrkor |
Slag/Krig | Andra världskriget |
Utmärkelser | Sovjetunionens hjälte Socialistiska arbetets hjälte |
Leonid Iljitj Brezjnev (ryska: Леони́д Ильи́ч Бре́жнев, uttal: [lʲɪɐˈnʲid ɪlʲˈjitɕ ˈbrʲeʒnʲɪf], lyssna ; ukrainska: Леоні́д Іллі́ч Бре́жнєв, Leonid Illitj Brezjnjev), född 19 december 1906 i gruvstaden Kamenskoje i Kejsardömet Ryssland, död 10 november 1982 i Moskva, var en sovjetisk politiker. Han var ordförande i Sovjetunionens högsta Sovjets presidium (president) 1960–1964, generalsekreterare i Sovjetunionens kommunistiska partis centralkommittés politbyrå, från 1977 även ordförande i Sovjetunionens högsta sovjets presidium. I egenskap av innehavare av dessa poster var han Sovjetunionens ledare från 1964 till sin död 1982.