Li Si 李斯 | |
Ministerns tjänare (舍人)
| |
Tid i befattningen 246 f.Kr.–237 f.Kr. | |
Monark | Qin Shi Huangdi |
---|---|
Försteminister | Lü Buwei |
Översekreterare (长史)
↓ Gästminister (客卿) ↓ Justitieminister (廷尉) | |
Tid i befattningen 237 f.Kr.–221 f.Kr. | |
Monark | Qin Shi Huangdi |
Försteminister (丞相)
| |
Tid i befattningen 221 f.Kr.–209 f.Kr. | |
Monark | Qin Shi Huangdi Qin Er Shi |
Företrädare | Wang Wan (王绾)[1] |
Efterträdare | Zhao Gao |
Född | ca 280 f.Kr. |
Död | 208 f.Kr. |
Li Si (李斯; Lǐ Sī), född cirka 280 f.Kr., död 208 f.Kr., var en framstående kinesisk politiker, filosof och kalligraf.
Li Si verkade som Kinas försteminister från 221 f.Kr. till 209 f.Kr. och hade en betydande roll under Kinas enande under Qins föreningskrig. Han var en tung maktfaktor under stora delar av Qindynastin (221 f.Kr.–206 f.Kr.) och var förespråkare för legalismen.[2] Li Si låg bakom den omtalade bokbränningen och begravningen av akademiker och hade även en central roll i tronföljdskonspirationen efter att kejsar Qin Shi Huangdi avlidit. Li Si avrättades 208 f.Kr. efter att ha protesterat mot maktkoncentrationen runt kejsar Qin Er Shi.