Livernas flagga | |||||||||
Regioner med betydande antal | |||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||
Språk | |||||||||
Religion | |||||||||
Kristendom, framför allt lutherdom | |||||||||
Besläktade folkgrupper | |||||||||
Östersjöfinska folk |
Liver (liviska: līvlizt; estniska: liivlased; lettiska: līvi, lībieši) är ett östersjöfinskt folk, vars historiska bosättningsområde ligger i nuvarande Lettland. Liverna utgjorde en gång i tiden en betydande del av befolkningen i Baltikum, men idag är de endast en liten folkspillra. Livernas tillbakagång berodde bland annat på farsoter som härjade i Baltikum, och krig som fördes i området. Till slut fanns liver endast isolerade på Kurlands norra strand, som också kallades Liviska kusten. År 2010 bodde det i Lettland 180 personer som officiellt var registrerade som liver[1]. Livernas språk liviska är extremt hotat och har trängts tillbaka av lettiskan. Språket talas som modersmål i dag (2018) endast av en person, Biruta Lepste, född 1932, bosatt i Ventspils. Hon är dotter till Līna Lepste som var dotter till Mārtiņš Lepste som var lärare av liviska språket ända till sin död 1958.[4] Språket talades som modersmål 2010 även av då 100-årig kvinna som bodde i Kanada.[5] Liver och deras efterkommande bor också utanför Lettland. Enligt en del källor skulle livernas traditionella bosättningsområde sträcka sig ända till södra Estland. Under världskrigen flydde många liver till Sverige, varifrån många fortsatte till framför allt Kanada och USA.
Livernas språk och kultur har dock de senaste 25 åren upplevt en allmän uppgång på grund av dess numera rättsliga ställning i staten Lettlands Republik och det stora intresset som riktats från letternas håll. Det estniska bandet Tuļļi Lum spelar autentisk livisk folkmusik och sjunger på liviska.