Lobbying

Alfred Philips från USA:s representanthus med skylt om att lobbyister är förbjudna.

Lobbying, lobbyism eller lobbning (av engelska: lobby), alternativt påtryckning,[1] är en aktivitet utförd av en individ, en grupp eller en organisation som syftar till att påverka makthavare, ofta inom politiken, att använda sin makt för att gynna vissa intressen, idéer eller åsikter.[2] Lobbyister kan vara anställda som PR-konsulter eller ombudsmän. Närliggande begrepp är public affairs och samhällskontakter.

Statens offentliga utredningar beskrev 1999 "lobbning" som bland annat följande:

Lobbning är när offentliga och privata aktörer med legala medel söker påverka beslutsfattare i syfte att utnyttja och eller förändra eller förhindra förändring av lagstiftning och eller regelsystem.
Statens offentliga utredningar 1998:146 (SOU 1998:146), 1999-03-16, sida 75.[3]

Lobbying eller "public affairs" kan handla om att hjälpa företag eller organisationer som vill påverka myndigheter, beslutsfattare, röststarka individer eller det offentliga samtalet i en viss riktning.[4] Det sker genom att identifiera var i beslutssystemet en viss fråga hör hemma och när en politisk process är mest mottaglig för påtryckningar samt vilka aktörer som har inflytande över frågan.[5] Metoder som används är bland annat omvärldsbevakning, statistiska undersökningar, rapporter, remissvar eller verktyg för att mobilisera gräsrötter.[6]

Lobbying förekommer sedan länge i stor omfattning i USA, men även inom EU. I USA är lobbyism det etablerade sättet för kapitalstarka intresseorganisationer att kommunicera med politiska beslutsinstanser. Som ett resultat av detta är även lobbyverksamheten noggrant reglerad. Det finns dock de som hävdar att endast hälften av lobbyorganisationerna i USA är registrerade och att regleringen är tandlös (se till exempel SOU 1998:146[7]). I EU ser reglerna något annorlunda ut; vissa länder har lagstiftning medan andra inte har det. I EU som organisation ser det också olika ut; vissa institutioner som Europeiska kommissionen har regler, andra som Europeiska unionens domstol har det inte.

  1. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet påtryckning
  2. ^ ”lobbying - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lobbying. Läst 5 februari 2024. 
  3. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet SOU 1998:146
  4. ^ Strömbäck, J. (2011). Lobbyismens problem och möjligheter 
  5. ^ ”Public affairs”. Arkiverad från originalet den 8 september 2017. https://web.archive.org/web/20170908155358/http://halvarsson.se/samarbeta/public-affairs/. Läst 8 september 2017. 
  6. ^ ”Public affairs”. Arkiverad från originalet den 8 september 2017. https://web.archive.org/web/20170908154016/http://www.narva.se/sv/erbjudande/public-affairs/. Läst 8 september 2017. 
  7. ^ Riksdagsförvaltningen. ”sou 1998 146 Statens offentliga utredningar 1998:146 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/sou-1998-146-_GMB3146. Läst 7 maj 2019. 

Developed by StudentB