Malaysia

مليسيا
Malaysia
Flagga Statsvapen
ValspråkBersekutu Bertambah Mutu
(malajiska för "Enighet är styrka")
Nationalsång: Negaraku

läge
HuvudstadKuala Lumpur

Putrajaya (administrativ)

Största stad Kuala Lumpur
Officiellt språk malajiska
Statsskick Monarki
 -  Yang di-Pertuan Agong Ibrahim Ismail
 -  Premiärminister Anwar Ibrahim
Självständighet från Storbritannien 
 -  Erkänd 31 augusti 1957 
Area
 -  Totalt 330 803 km² (64:e)
 -  Vatten (%) 0,3
Demografi
 -  2010 års uppskattning 27 565 821[1] (46:e)
 -  Befolkningstäthet 83,3 inv./km² (97:e)
BNP (PPP) 2023 års beräkning
 -  Totalt 1,230 biljoner USD[2] (31:a)
 -  Per capita 36 847 USD[2] (54:e)
BNP (nominell) 2023 års beräkning
 -  Totalt 447 miljarder USD[2] (35:e)
 -  Per capita 13 382 USD[2] (66:e)
HDI (2021) 0,803[3] (62:a)
Valuta ringgit (MYR)
Tidszon UTC+8
Topografi
 -  Högsta punkt Gunung Kinabalu, 4 095 m ö.h.
Kör på Vänster
Nationaldag 31 augusti
Nationalitetsmärke MAL
Landskod MY, MYS[4], 458[4]
Toppdomän .my
Landsnummer 60

Malaysia är en förbundsstat i Sydostasien som består av 13 stater och tre federala territorier separerade av Sydkinesiska havet i två regioner, VästmalaysiaMalackahalvön och ÖstmalaysiaBorneo.

Västmalaysia gränsar till Thailand i norr och Singapore i syd, medan Östmalaysia gränsar till Brunei och Indonesien.

Landet spårar sitt ursprung till malaysiska kungadömen och sultanat som blev brittiska protektorat under kolonisationstiden i Västmalaysia och eftergifter som beviljats av lokala härskare i Östmalaysia. Västerländska stater fick självstyre 1948 som Malajiska federationen innan de fick självständighet den 1957 och förenade sig med kronkolonierna Singapore, Sarawak och Nordborneo för att bilda Malaysia den 1963. Singapore bröt sig ut 1965.

Landet är en konstitutionell valmonarki och statsöverhuvudet kallas för Yang di-Pertuan Agong, motsvarande en kung. Ibrahim Iskandar, sultanen av Johor, invigdes 2024.

  1. ^ Population and Housing Census of Malaysia 2010, Population distribution and basic demographic characteristics (pdf-fil) Läst 1 juli 2012. Arkiverad 11 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b c d] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  3. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  4. ^ [a b] AGROVOC, AGROVOC-ID: c_4533, läs online, läst: 12 januari 2023.[källa från Wikidata]

Developed by StudentB