Marcus Antonius

Marcus Antonius
FöddRom[1]
DödAlexandria[2][3][4]
Medborgare iRomerska riket[5][6][7]
SysselsättningPolitiker i romarriket, militär i romarriket
Befattning
Folktribun
Romersk senator (–)[8]
Prokonsul
Magister equitum
Kungagemål, Ptolemaiska riket (32 f.Kr.–30 f.Kr.)
Konsul (34 f.Kr.–34 f.Kr.)
Moneyer (43 f.Kr.–31 f.Kr.)
Triumvir rei publicae constituendae (43 f.Kr.–33 f.Kr.)
Konsul (44 f.Kr.–44 f.Kr.)[8]
MakaFadia[9][10][11]
Kleopatra VII av Egypten
(g. 32 f.Kr.–30 f.Kr., döden)[9]
Octavia den yngre
(g. 40 f.Kr.–32 f.Kr., skilsmässa)[9][10][12]
Fulvia
(g. 45 f.Kr.–40 f.Kr., makas/makes död)[9][10][13]
Antonia Hybrida den yngre
(g. –46 f.Kr., skilsmässa)[9][10][14]
PartnerCytheris
Glaphyra (hetär)
BarnPtolemaios Filadelfos (f. 36 f.Kr.)[9]
Antonia den yngre (f. 36 f.Kr. och 36 f.Kr.)[9]
Antonia den äldre (f. 39 f.Kr.)[9]
Alexander Helios (f. 40 f.Kr.)[9]
Kleopatra Selene II (f. 40 f.Kr.)[9]
Iullus Antonius (f. 43 f.Kr.)[9][10][15]
Marcus Antonius Antyllus (f. 46 f.Kr.)[9]
Antonia Prima (f. 50 f.Kr.)[9]
FöräldrarMarcus Antonius[9][10][16]
Julia[9][10][17]
SläktingarLucius Antonius (syskon)[9][10][18]
Redigera Wikidata
Mynt av Marcus Antonius och Marcus Silanus.
Mötet mellan Antonius och Kleopatra (1746–1747), målning av Giovanni Battista Tiepolo.

Marcus Antonius, född 83 f.Kr. i Rom, död 1 augusti 30 f.Kr. i Alexandria, var en romersk politiker och fältherre. Han stod Julius Caesar mycket nära som general och administratör och bildade efter dennes död år 44 f.Kr. en militärdiktatur tillsammans med Caesars adoptivson Octavianus och Marcus Aemilius Lepidus, i dag känt som det andra triumviratet.

Triumviratet splittrades 33 f.Kr.. Ökande motsättningar mellan Antonius och Octavianus ledde till ett blodigt inbördeskrig. Antonius, som stöddes av Egypten, besegrades i slaget vid Actium och övergavs därefter av sina allierade. Han begick självmord följande år i Alexandria, och hans älskarinna, drottning Kleopatra, följde honom kort därefter.

  1. ^ läs online, www.city-data.com .[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, search.informit.com.au .[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.cleveland.com .[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, JSTOR .[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.infoplease.com .[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.comicvine.com .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.telegraph.co.uk .[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Thomas Robert Shannon Broughton, The Magistrates of the Roman Republic, Society for Classical Studies, 1951, 1952, 1960 och 1986, ISBN 0-89130-812-1.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] läs online, www.strachan.dk .[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c d e f g h] Digital Prosopography of the Roman Republic, Digital Prosopography of the Roman Republic-ID: 2392, läst: 10 juni 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ Digital Prosopography of the Roman Republic, Digital Prosopography of the Roman Republic-ID: 4015, läst: 10 juni 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^ Digital Prosopography of the Roman Republic, Digital Prosopography of the Roman Republic-ID: 3909, läst: 10 juni 2021.[källa från Wikidata]
  13. ^ Digital Prosopography of the Roman Republic, Digital Prosopography of the Roman Republic-ID: 3893, läst: 10 juni 2021.[källa från Wikidata]
  14. ^ Digital Prosopography of the Roman Republic, Digital Prosopography of the Roman Republic-ID: 4110, läst: 10 juni 2021.[källa från Wikidata]
  15. ^ Digital Prosopography of the Roman Republic, Digital Prosopography of the Roman Republic-ID: 3903, läst: 10 juni 2021.[källa från Wikidata]
  16. ^ Digital Prosopography of the Roman Republic, Digital Prosopography of the Roman Republic-ID: 2077, läst: 10 juni 2021.[källa från Wikidata]
  17. ^ Digital Prosopography of the Roman Republic, Digital Prosopography of the Roman Republic-ID: 3878, läst: 10 juni 2021.[källa från Wikidata]
  18. ^ Digital Prosopography of the Roman Republic, Digital Prosopography of the Roman Republic-ID: 2523, läst: 10 juni 2021.[källa från Wikidata]

Developed by StudentB