Back Martin Luther Afrikaans Martin Luther ALS ማርቲን ሉተር Amharic Martín Lutero AN Martin Luther ANG मार्टिन लूथर ANP مارتن لوثر Arabic مارتين لوثر ARZ Martín Lutero AST Лутер, Мартин AV

Martin Luther

Uppslagsordet ”Luther” leder hit. För andra betydelser, se Luther (olika betydelser). För andra betydelser av Martin Luther, se Martin Luther (olika betydelser).
Doktor
Martin Luther
Född10 november 1483
Eisleben,
Kurfurstendömet Sachsen
Död18 februari 1546 (62 år)
Eisleben,
Kurfurstendömet Sachsen
BegravningsplatsSchlosskirche Wittenberg,
Kurfurstendömet Sachsen
VistelseortWittenberg,
Kurfurstendömet Sachsen
Nationalitettysk
Andra namnMartinus Lutherus
Junker Jörg
Språktyska, latin
Utbildningbaccalarius artium
magister artium
baccalaureus biblica
baccalaureus sententiarius
teologie doktor
Alma materErfurts universitet
Yrke/uppdragmunk, präst, teolog, universitetslärare, reformator
År som aktiv1517–1546
Känd förinitierade den protestantiska reformationen
Noterbara verkDe 95 teserna
Stora katekesen
Lilla katekesen
Lutherbibeln
Influeradeprotestantisk teologi
bibelöversättning
psalmsång
PeriodReformationen
ReligionKristendom
KyrkosamfundRomersk-katolska kyrkan
(exkommunicerad 3 januari 1521)
ÅtalFördraget i Worms (1521)
Straffbannlysning, fredlös
MakaKatharina von Bora 13 juni 1525
(g. 18 februari 1546–, hans död)
BarnHans (Johannes), Elisabeth, Magdalena, Martin, Paul, Margarethe
FöräldrarHans och Margaretha Luder (Luther)
Namnteckning

Martin Luther, född 10 november 1483 i Eisleben i Kurfurstendömet Sachsen, Tysk-romerska riket, död 18 februari 1546 i Eisleben, var en tysk präst, munk, tonsättare och teolog, känd som den som initierade den protestantiska reformationen.[1]

Som präst och kristen teologiprofessor attackerade han år 1517 i sin skrift 95 teser kyrkans försäljning av avlatsbrev. Luther motsatte sig kyrkans lära att frihet från Guds straff för begångna synder kan köpas för pengar. Då han vägrade att göra avbön för alla sina skrifter exkommunicerades han år 1520 av påven Leo X. I fördraget i Worms år 1521 förklarade den tysk-romerske kejsaren Karl V honom fredlös.

Luther lärde att frälsning inte följer av goda gärningar utan är en fri gåva av Gud som endast åtnjutes av nåd genom tro på Jesus som har sonat våra synder. Luthers teologi utmanade påvedömet och den romersk-katolska kyrkan. Han hävdade att Bibeln är den enda källan för gudomligt uppenbarad kunskap.[2] Genom att föreslå att prästerskapet kan upprätthållas av alla döpta kristna motsatte sig Luther tanken på prästerskapet såsom förmedlare mellan Gud och människan.[3] De som ansluter sig till Luthers lära kallas lutheraner, och tillhör protestantiska inriktningen. Svenska kyrkan är en luthersk kyrka.

Luthers översättning av Bibeln till allmänhetens modersmål istället för latin gjorde läran mer lättillgänglig och fick stor betydelse för den tyska kyrkan och den tyska kulturen. Det tyska språket började standardiseras och översättarkonsten fick många nya principer.[4] Många andra bibelöversättningar tog intryck av Luthers arbete, såsom Gustav Vasas bibel[5] och den engelska Kung Jakobs Bibel.[6] Hans psalmer inspirerade utvecklingen av kyrkosången[7] och giftermålet med Katharina von Bora blev en förebild för kyrkan då protestantiska präster tilläts ingå äktenskap.[8]

I skrifter om de judiska folken framför den åldrande Luther att judars hem ska förstöras, deras synagogor brännas, pengar konfiskeras och frihet beskäras. Hans åsikter utnyttjades i nazisternas propaganda mellan åren 1933 och 1945.[9] Som ett resultat av sina antisemitiska åsikter har Luther blivit lika kontroversiell i vår tid som under sin egen tid.[10]

  1. ^ Plass, Ewald M. "Monasticism," i What Luther Says: An Anthology. St. Louis: Concordia Publishing House, 1959, 2:964.
  2. ^ Ewald M. Plass, What Luther Says, 3 vols., (St. Louis: CPH, 1959), 88, no. 269; M. Reu, Luther and the Scriptures, Columbus, Ohio: Wartburg Press, 1944), 23.
  3. ^ Luther, Martin. Concerning the Ministry (1523), tr. Conrad Bergendoff, in Bergendoff, Conrad (ed.) Luther's Works. Philadelphia: Fortress Press, 1958, 40:18 ff.
  4. ^ Fahlbusch, Erwin and Bromiley, Geoffrey William. The Encyclopedia of Christianity. Grand Rapids, MI: Leiden, Netherlands: Wm. B. Eerdmans; Brill, 1999–2003, 1:244.
  5. ^ Bo Johnson, "Bibelns historia efter reformationen" i Den svenska Bibeln. Ett 450-årsjubileum. Proprius förlag, Stockholm, 1991, s. 24.
  6. ^ Tyndale's New Testament, övers. från grekiska av William Tyndale år 1534 i en modernt stavad utgåva och med en introduktion av David Daniell. New Haven, CT: Yale University Press, 1989, ix–x.
  7. ^ Bainton, s. 306.
  8. ^ Bainton, s. 252.
  9. ^ McKim, Donald K. (red.) The Cambridge Companion to Martin Luther. New York: Cambridge University Press, 2003, 58; Berenbaum, Michael. "Anti-Semitism," Encyclopaedia Britannica, tillgänglig 2 januari 2007. För Luthers egna ord, se Luther, Martin: On the Jews and Their Lies, översättn. Martin H. Bertram, i Sherman, Franklin. (ed.) Luther's Works. Philadelphia: Fortress Press, 1971, 47:268–72.
  10. ^ Hendrix, Scott H. "The Controversial Luther" Arkiverad 2 mars 2011 hämtat från the Wayback Machine., Word & World 3/4 (1983), Luther Seminary, St. Paul, MN, s. 393: "And, finally, after the Holocaust and the use of his anti-Jewish statements by National Socialists, Luther's anti-semitic outbursts are now unmentionable, though they were already repulsive in the sixteenth century. As a result, Luther has become as controversial in the twentieth century as he was in the sixteenth." Se också Hillerbrand, Hans. "The legacy of Martin Luther" Arkiverad 16 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine., i Hillerbrand, Hans & McKim, Donald K. (red.) The Cambridge Companion to Luther. Cambridge University Press, 2003.

Developed by StudentB