Back Mehmet VI Afrikaans محمد السادس العثماني Arabic محمد السادس ARZ VI Mehmed Azerbaijani آلتینجی محمد AZB Мехмед VI Byelorussian Мэхмэд VI BE-X-OLD Мехмед VI Bulgarian ষষ্ঠ মুহাম্মদ Bengali/Bangla Mehmet VI Breton
| Mehmet VI | |
|---|---|
| |
| Mehmet VI 1918. | |
36:e Osmanska sultanen
| |
| Regeringstid | 4 juli 1918–1 november 1922 (4 år och 120 dagar) |
| Företrädare | Mehmet V |
| Efterträdare | Monarkin avskaffad |
| Gemål | Emine Nazikeda (gifta 1885) Inşirah Hanım (1906–1909, skilda) Müveddet Kadın (gifta 1911) Nevvare Hanım (1918–1924, skilda) Nevzad Hanım (gifta 1921) |
| Barn | Münire Fenire Sultan (född 1888 död 1888) Fatma Ulviye Sultan (född 1892 död 1967) Rukiye Sabiha Sultan (född 1894 död 1971) Şehzade Mehmed Ertuğrul (född 1912 död 1944) |
| Personnamn | Mehmed Vahdeddîn Han bin Abdülmecid |
| Ätt | Osmanska dynastin |
| Far | Abd ül-Mecid I |
| Mor | Gülistu Kadın (biologiska mor) Şayeste Hanım (adoptiv mor) |
| Född | 14 januari 1861 Dolmabahçepalatset i Konstantinopel, Osmanska riket
|
| Död | 16 maj 1926 (65 år) San Remo, Italien
|
| Begravd | 3 juli 1926 Tekkiye-moskén i Damaskus |
| |
.svg)
| |
| |
Mehmet VI Vahdettin, född 14 januari 1861 i Konstantinopel (nuvarande Istanbul), död 16 maj 1926 i San Remo, Ligurien, var den 36:e och siste sultanen av Osmanska riket, tillika den näst siste kalifen (han efterträddes som kalif av kusinen Abd ül-Mecid II), från 1918 till 1922. Han efterträdde sin äldre bror Mehmet V. Han var son till Abd ül-Mecid I, och gift med Emine Nazikeda.
Mehmet tillträdde den 4 juli 1918, efter att riket kapitulerat inför ententen under första världskriget. Den 10 augusti 1920 undertecknade Mehmets representanter freden i Sèvres. Sedan republikanerna under Kemal Atatürk erövrat hela nuvarande Turkiet utom det av ententen ockuperade Konstantinopel med omnejd, avgick Mehmet den 1 november 1922 och lämnade Konstantinopel den 17 november ombord på ett brittiskt örlogsfartyg. Den 19 november blev Abd ül-Mecid II kalif. Den 3 mars 1923 förklarade folkförsamlingen i Ankara sultanatet upphävt.
Mehmet gick i exil och bosatte sig först på Malta, sedan på Italienska rivieran, där han avled i San Remo den 16 maj 1926. Han ligger begravd i Tekkiye-moskén i Damaskus.[1]