Back Michel de Montaigne Afrikaans ሚሸል ደ ሞንታኝ Amharic ميشيل دي مونتين Arabic ميشيل دى مونتين ARZ Michel de Montaigne AST Mişel de Monten Azerbaijani Мішэль дэ Мантэнь Byelorussian Мішэль дэ Мантэнь BE-X-OLD Мишел дьо Монтен Bulgarian মিশেল দ্য মন্টেইন Bengali/Bangla
| Michel de Montaigne | |
 | |
| Född | 28 februari 1533[1][2] Saint-Michel-de-Montaigne, Frankrike |
|---|---|
| Död | 13 september 1592[3][4][5] (59 år) Saint-Michel-de-Montaigne, Frankrike |
| Medborgare i | Kungariket Frankrike |
| Utbildad vid | College of Guienne Toulouse universitet  |
| Sysselsättning | Filosof[6], politiker, diktarjurist, De franske moralister, självbiograf, jurist, essäist, översättare, författare[7] |
| Befattning | |
| Bordeauxs borgmästare | |
| Maka | Françoise de La Chassaigne (g. 1565–)[8] |
| Föräldrar | Pierre Eyquem de Montaigne |
| Namnteckning | |
 | |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Michel de Montaigne (franskt uttal: [miʃɛl də mɔ̃tɛɲ]), född 28 februari 1533 på slottet Montaigne i kommunen Saint-Michel-de-Montaigne i Dordogne, död 13 september 1592 på samma slott, var en inflytelserik fransk renässansförfattare och filosof. Han är känd för att ha populariserat essän som en litterär genre. Hans massiva volym Essais innehåller några av de mest inflytelserika essäer som någonsin skrivits.
Under sin livstid beundrades Montaigne mer som statsman än som författare. Han kritiserades för tendensen att sväva ut i anekdoter och personliga grubblerier. Men med tiden kom Montaigne att representera, kanske bättre än någon annan dåtida författare, tidens anda av fritt underhållande tvivel.
Montaigne är mest känd för sin skeptiska kommentar, "Que sçay-je?" ("Vad vet jag?", på medelfranska. Eller "Que sais-je?" på modern franska).
- ^ Andrew Bell, Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica, Inc., läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Педагоги и психологи мира, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Michel-de-Montaignetopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 20437, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Discogs, Discogs artist-ID: 3234829, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 81842, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, gw.geneanet.org .[källa från Wikidata]