1 000 000 | |
Aritmetiska egenskaper | |
---|---|
Primfaktorisering | 26 · 56 |
Delare | 1, 2, 4, 5, 8, 10, 16, 20, 25, 32, 40, 50, 64, 80, 100, 125, 160, 200, 250, 320, 400, 500, 625, 800, 1000, 1250, 1600, 2000, 2500, 3125, 4000, 5000, 6250, 8000, 10000, 12500, 15625, 20000, 25000, 31250, 40000, 50000, 62500, 100000, 125000, 200000, 250000, 500000, 1000000 |
Delarsumma | 2480437 |
Numeraler | |
Romerskt | M |
Binärt | 11110100001001000000 |
Ternärt | 1212210202001 |
Kvarternärt | 3310021000 |
Kvinärt | 224000000 |
Senärt | 33233344 |
Oktalt | 3641100 |
Duodecimalt | 40254 |
Hexadecimalt | F4240 |
Vigesimalt | 65000 |
Basen 36 | LFLS |
En miljon (1 000 000 eller 106), i äldre svenska stavat million, är det tal som också kan skrivas med en etta följt av 6 nollor: 1 000 000 = 106. Ordet kommer från det italienska ordet milione[1][2] (i äldre italienska stavat millione). Detta ord är i sin tur bildat av latinets mille, som betyder tusen, plus det augmentativa suffixet -one, d.v.s. ordet kan på italienska sägas betyda "stortusen".[1]
Det synes ursprungligen varit ett ord ur det dagliga talspråket och ha betytt "10 tunnor guld", det vill säga 10 gånger 100 000 myntenheter. Dess bruk i franska och italienska matematiska arbeten kan spåras ändå från slutet av 1400-talet. Det tog dock ett tag innan det fick allmännare spridning. I svenska räkneböcker anfördes det ännu på 1700-talet som en mindre bruklig benämning.[2]
Ordet miljon myntades i början av 1300-talet av munken Maximus Planudes.[3]