Nationalmuseum, Stockholm

För byggnaden, se Nationalmuseum (byggnad).
Nationalmuseum
Nationalmuseum logo.svg
Nationalmuseum, byggnad, aug 2020.jpg
Information
Typ av museumKonstmuseum
PlatsSverige Blasieholmen, Stockholm, Sverige
AdressSödra Blasieholmshamnen 2, 111 48 Stockholm
Etablerat1792/1866
Etablerat avKronan
OperatörNationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde
Besökare per år389 626 (2023)
MuseichefPatrick Amsellem
(från 2024)
Webbplats
Nationalmuseum

Nationalmuseum är ett svenskt statligt centralmuseum i Stockholm och Sveriges största konstmuseum. Samlingarna består av måleri, skulptur och konst på papper från omkring 1500-talet till 1900-talet, samt av konsthantverks- och designföremål från 1500-talet till nutid. Det totala antalet föremål uppgår till cirka 700 000. Museet är beläget på Blasieholmen i Stockholm, i en byggnad som ritades för ändamålet av den tyske arkitekten Friedrich August Stüler. Byggnaden stod färdig 1866 men museets historia är äldre än så och går tillbaka till 28 juni 1792 då Konglig Museum instiftades. Nationalmuseum är därmed ett av Europas äldsta konstmuseer.[1]

Samlingarna flyttades till Blasieholmen efter att tidigare, till vissa delar, ha förvarats i Konglig Museum, som öppnade 1794 i norra logårdsflygeln på Kungliga slottet i Stockholm. Precis som för flera andra nationella konstmuseer bygger samlingarna till en betydande del på generationer av kungligt samlande, som av olika orsaker har övergått i statlig ägo. Till exempel kan verk som tillhörde Gustav Vasa ses på Nationalmuseum.

Museets verksamhet sträcker sig även utanför byggnaden på Blasieholmen. Till Nationalmuseum hör exempelvis Svenska statens porträttsamling som visas på Gripsholms slott. En omfattande depositionsverksamhet ifrån museet håller flera myndigheter och institutioner med konst. Därutöver visas föremål ur museets samlingar vid en rad andra museala institutioner runtom i landet. Patrick Amsellem är överintendent och myndighetschef för Nationalmuseum sedan 2024 och antalet anställda är cirka 150.

  1. ^ Bjurström (1992), bokpärm, baksida.

Developed by StudentB