Back Nasionaal-Sosialistiese Duitse Arbeidersparty Afrikaans Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei ALS الحزب النازي Arabic الحزب النازى ARZ Partíu Nacionalsocialista Obreru Alemán AST Nasional Sosialist Alman Fəhlə Partiyası Azerbaijani NSDAP BAR Нацыянал-сацыялістычная нямецкая рабочая партыя Byelorussian Нацыянал-сацыялістычная нямецкая працоўная партыя BE-X-OLD Националсоциалистическа германска работническа партия Bulgarian

Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet

Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet
Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei


Överst: Partimärket.
Mitten: Partiörnen över ett hakkors inom en eklövskrans.
Nederst: Partiflaggan (från 1933 till 1945) som även blev nationsflagga.
PartiledareKarl Harrer (1919)
Anton Drexler (1919–1921)
Adolf Hitler (1921–1945)
Martin Bormann (1945)
Grundat5 januari 1919
Upplöst10 oktober 1945
Antal medlemmarMindre än 60 (1920)
Ca 8,5 miljoner (1945)
Politisk ideologiNazism
Politisk positionHögerextremism[1][2][3][4]
Färg(er)Röd, svart, vit, brun
UngdomsförbundHitlerjugend
Bund Deutscher Mädel
Partitidning(ar)Völkischer Beobachter

Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei (fil), förkortning: NSDAP) var ett nationalsocialistiskt politiskt parti i Tyskland mellan 1919 och 1945. Partiet var tidigare känt som Tyska arbetarpartiet (tyska: Deutsche Arbeiterpartei, akronym DAP), innan namnet ändrades 1920. Partiets ordförande, Adolf Hitler, utsågs till Tysklands rikskansler av rikspresident Paul von Hindenburg i januari 1933. Hitler etablerade snabbt en totalitär regim,[5][6][7][8] som blev känd som Tredje riket och NSDAP blev statsbärande parti i en enpartistat.

Samtidigt som DAP bytte namn till NSDAP den 24 februari 1920 i ölhallen Hofbräuhaus i München offentliggjorde partiet sitt partiprogram i 25 punkter där huvudpunkterna utgjorde upphävande av Versaillesfördraget, tillbakadragande av judarnas tyska medborgarskap och det som partiet kallade "stärkande av folkgemenskapen".[9]

NSDAP ansåg att demokrati och laissez-faire-kapitalism var misslyckade, förespråkade rasbiologiskt "det tyska folkets rasrenhet" och förföljde dem som de ansåg som antingen rasfiender eller Lebensunwertes Leben (livsovärdigt liv). Detta inbegrep judar, slaver och romer samt homosexuella, mentalt handikappade, kommunister med flera. Judar sågs som roten till all världens ondska och hölls ansvariga för både kapitalismen och kommunismen. I enlighet med dessa övertygelser organiserade partiet och den tyska staten, som det kontrollerade, ett systematiskt massmord på cirka sex miljoner judar, känt som Förintelsen, och cirka fem miljoner andra människor, främst ryssar, polacker och romer. Flera tusen politiska fiender till den nazistiska regimen, tillsammans med tyska homosexuella, handikappade och religiösa minoriteter dödades också. Hitlers strävan att bygga ett imperium genom att expandera Tysklands territorium var huvudorsaken till andra världskriget i Europa.

Efter Tysklands förlust i andra världskriget upplöstes och förbjöds partiet 1945.

  1. ^ Fritzsche, Peter. 1998. Germans into Nazis. Cambridge, Masachusetts: Harvard University Press; Eatwell, Roger, Fascism, A History, Viking/Penguin, 1996, pp.xvii–xxiv, 21, 26–31, 114–140, 352. Griffin, Roger. 2000. "Revolution from the Right: Fascism," chapter in David Parker (ed.) Revolutions and the Revolutionary Tradition in the West 1560–1991, Routledge, London.
  2. ^ Blum, George, The Rise of Fascism in Europe (Greenwood Press, 1998), p.9
  3. ^ Nazi, New Oxford American Dictionary, 2nd ed., Oxford University Press Inc., 2005.
  4. ^ Ej att förväxla med kapitalism eller anarko-kapitalism, NSDAP var extremhöger ur ett nationalistiskt perspektiv. Christer Engström, red (1995). Nationalencyklopedin. Höganäs: Bra Böcker AB. sid. 77. ISBN 91-7024-621-1. ”Ideologin innerymmer såväl nationalistisk-folkliga tankegångar som stortysk nationalism.” 
  5. ^ Arendt, Hannah, The Origins of Totalitarianism. London; New York; San Diego:Harvest Book. Pp. 306
  6. ^ Curtis, Michael. 1979 Totalitarianism. New Brunswick (USA); London: Transactions Publishers. Pp. 36
  7. ^ Burch, Betty Brand. 1964 Dictatorship and Totalitarianism: Selected Readings. Pp. 58
  8. ^ Bruhn, Jodi; Maier, Hans Maier. 2004. Totalitarianism and Political Religions: Concepts for the Comparison of Dictatorships. Routledge: Oxon (U.K.); New York. Pp. 32.
  9. ^ Store norske leksikon/ NSDAP

Developed by StudentB