- Uppslagsordet ”Na” leder hit. För andra betydelser, se NA.
Natrium |
|
---|
Emissionsspektrum |
Generella egenskaper |
---|
Relativ atommassa | 22,98976928(2)[1][2] u |
---|
Utseende | Silvervit |
---|
Fysikaliska egenskaper |
---|
Densitet vid r.t. | 0,968 g/cm3 |
---|
Aggregationstillstånd | Fast |
---|
Smältpunkt | 370,944 K (97,794 °C) |
---|
Kokpunkt | 1 156,09 K (882,94 °C) |
---|
Kritisk punkt | 2 573 K (2 299,85 °C) 35 MPa (extrapolerad) |
---|
Molvolym | 23,78 × 10−6 m³/mol |
---|
Smältvärme | 2,6[3] kJ/mol |
---|
Ångbildningsvärme | 97,42 kJ/mol |
---|
Specifik värmekapacitet | 1 230 J/(kg × K) |
---|
Molär värmekapacitet | 28,23 J/(mol × K) |
---|
Ångtryck
Tr. (Pa)
|
1
|
10
|
100
|
1 k
|
10 k
|
100 k
|
Te. (K)
|
554[4]
|
617
|
697
|
802
|
946
|
1 153
| |
Atomära egenskaper |
---|
Atomradie | 186 pm |
---|
Kovalent radie | 157,2 pm |
---|
van der Waalsradie | 227 pm |
---|
Elektronaffinitet | 52,8 kJ/mol |
---|
Jonisationspotential | Första: 495,8 kJ/mol Andra: 4 562 kJ/mol Tredje: 6 910,3 kJ/mol Fjärde: 9 543 kJ/mol (Lista) |
---|
Arbetsfunktion | 2,75[5] eV |
---|
Elektronkonfiguration |
---|
Elektronkonfiguration | [Ne] 3s1 |
---|
e− per skal | 2, 8, 1 |
---|
|
Kemiska egenskaper |
---|
Oxidationstillstånd | +1, −1 |
---|
Oxider (basicitet) | Na2O (starkt basisk) |
---|
Elektronegativitet | 0,93 (Paulingskalan) 0,869 (Allenskalan) |
---|
Normalpotential | −2,713 V (Na+ + e− → Na) |
---|
Diverse |
---|
Kristallstruktur | Kubisk rymdcentrerad (bcc)
|
---|
Ljudhastighet | 3200 m/s |
---|
Termisk expansion | 71 µm/(m × K) (25 °C) |
---|
Värmeledningsförmåga | 142 W/(m × K) |
---|
Elektrisk konduktivitet | 2,1 × 106 A/(V × m) |
---|
Elektrisk resistivitet | 47,7 nΩ × m (20 °C) |
---|
Magnetism | Paramagnetisk[6] |
---|
Magnetisk susceptibilitet | 8,5 × 10−6[7] |
---|
Youngs modul | 10 GPa |
---|
Skjuvmodul | 3,3 GPa |
---|
Kompressionsmodul | 6,3 GPa |
---|
Mohs hårdhet | 0,5 |
---|
Brinells hårdhet | 0,69 MPa |
---|
Identifikation |
---|
CAS-nummer | 7440-23-5 |
---|
EG-nummer | 231-132-9 |
---|
Pubchem | 5360545 |
---|
RTECS-nummer | VY0686000 |
---|
Historia |
---|
Upptäckt och första isolation | Humphry Davy (1807) |
---|
Stabilaste isotoper |
---|
|
Säkerhetsinformation |
---|
Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich |
|
H-fraser | H260, H314 |
---|
EUH-fraser | EUH014 |
---|
P-fraser | P280, P301+330+331, P305+351+338 |
---|
|
R-fraser | R14/15, R34 |
---|
S-fraser | S(1/2), S5, S8, S43, S45 |
---|
|
SI-enheter och STP används om inget annat anges. |
Natrium (latinskt namn natrium och kemiskt tecken[8] Na) är ett mjukt, metalliskt grundämne. Natrium tillhör gruppen alkalimetaller och är ganska vanligt i jordskorpan. Natriummetall är ytterst reaktivt och föreligger därför alltid i form av salter. Rent natrium, som är en mjuk och lätt glänsande metall, förvaras i regel i någon typ av olja, såsom paraffinolja eller fotogen för att förebygga oxidering. Natriumjonen, Na+ är den vanligaste katjonen i havsvatten och har viktiga biologiska roller. Växter har dock ett lågt natriumbehov och brist uppstår inte utan människans påverkan. Människor får ofta i sig alldeles för mycket genom att vi blivit vana vid smaken av (ursprungligen) salt i konserverade livsmedel. Rekommenderat dagligt intag anges till högst 2–3 gram natrium, den mängd som finns i 5–7 gram vanligt koksalt (det vill säga natriumklorid, NaCl). Det är inte heller bra att äta för lite salt, då det kan framkalla ett epileptiskt anfall, även hos icke epileptiker.[9] För allmänt välbefinnande bör man äta minst 4 gram salt per dag (exempelvis 99,9 % NaCl och 5 mg/100 g jod).
- ^ Michael E. Wieser, Tyler B. Coplen: Atomic weights of the elements (IUPAC Technical Report). In: Pure and Applied Chemistry Vol. 83, No. 2, 2011, S. 359–396.
- ^ IUPAC, Standard Atomic Weights Revised 2013.
- ^ A. Klemm, G. Hartmann, L. Lange: Sodium and Sodium Alloys in Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry, 2005 Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, Weinheim, doi:10.1002/14356007.a24_277
- ^ David R. Lide (ed): CRC Handbook of Chemistry and Physics, 84th Edition, CRC Press, Boca Raton, Florida, 2003.
- ^ Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, Band 6: Festkörper. 2. Auflage. Walter de Gruyter, 2005, ISBN 3-11-017485-5, S. 361.
- ^ Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds Arkiverad 12 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine., in Lide, David R., red (2005). CRC Handbook of Chemistry and Physics (86th ed.). Boca Raton (FL): CRC Press. ISBN 0-8493-0486-5
- ^ Robert C. Weast (ed. in chief): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990. Seiten E-129 bis E-145, ISBN 0-8493-0470-9. De angivna värdena har här räknats om enligt SI.
- ^ Om kemiskt tecken. Nomenklaturutskottet, Svenska Kemisamfundet.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141025154839/http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Skanes-universitetssjukhus/Organisation-A-O/Neurologiska-kliniken/For-patienter/SjukdomarFakta1/Epilepsi/. Läst 25 oktober 2014.