Back Nikkel Afrikaans Nickel ALS ኒኬል Amharic Níquel AN निकल ANP نيكل Arabic نيكل ARY نيكل ARZ Níquel AST निकेल AWA

Nickel

För andra betydelser, se Nickel (olika betydelser).
Nickel
Nummer
28 		Tecken
Ni 		Grupp
10 		Period
4 		Block
d

Ni
↓
Pd 		Kobolt ← Nickel → Koppar
[Ar] 3d8 4s2
28Ni
En cirka 3 cm stor nickelklump.
En cirka 3 cm stor nickelklump.
Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa58,6934(4)[1] u
UtseendeGlänsande, metallisk silverfärgad med en gyllene skiftning
Fysikaliska egenskaper
Densitet vid r.t.8,908 g/cm3
– flytande, vid smältpunkten7,81 g/cm3
AggregationstillståndFast
Smältpunkt1 728 K (1 455 °C)[2]
Kokpunkt3 003 K (2 730 °C)[3]
Molvolym6,59 × 10−6 m³/mol
Smältvärme17,48 kJ/mol
Ångbildningsvärme379[3] kJ/mol
Specifik värmekapacitet444[4] J/(kg × K)
Molär värmekapacitet26,07 J/(mol × K)
Ångtryck
Tr. (Pa) 1 10 100 1 k 10 k 100 k
Te. (K) 1 783 1 950 2 154 2 410 2 741 3 184
Atomära egenskaper
Atomradie124 pm
Kovalent radie124 pm
van der Waalsradie163 pm
Elektronaffinitet112 kJ/mol
JonisationspotentialFörsta: 737,1 kJ/mol
Andra: 1 753 kJ/mol
Tredje: 3 395 kJ/mol
Fjärde: 5 300 kJ/mol
(Lista)
Arbetsfunktion5,15[5] eV
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Ar] 3d8 4s2
e− per skal2, 8, 16, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd4,[6] 3, 2, 1,[7] −1, −2
Oxider (basicitet)NiO, Ni2O3 (svagt basisk)
Elektronegativitet1,91 (Paulingskalan)
1,88 (Allenskalan)
Normalpotential−0,257 V (Ni2+ + 2 e− → Ni)
Diverse
KristallstrukturKubisk ytcentrerad (fcc)
Kristallstruktur
Ljudhastighet4970 m/s
Termisk expansion13,4 µm/(m × K) (25 °C)
Värmeledningsförmåga90,9 W/(m × K)
Elektrisk konduktivitet13,9 × 106 A/(V × m)
Elektrisk resistivitet69,3 nΩ × m (20 °C)
MagnetismFerromagnetisk
Youngs modul200 GPa
Skjuvmodul76 GPa
Kompressionsmodul180 GPa
Poissons konstant0,31
Mohs hårdhet4
Vickers hårdhet638 MPa
Brinells hårdhet667–1600 MPa
Identifikation
CAS-nummer7440-02-0
Pubchem935
RTECS-nummerQR5950000
Historia
NamnursprungFrån svenska kopparnickel, som innehåller det tyska ordet Nickel, ”troll”.[8][9]
Upptäckt och första isolationAxel Fredrik Cronstedt (1751)
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Nickelisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
56Ni {syn.} 6,077 d ε 2,136 56Co
58Ni 68,077 %
Stabil
59Ni {syn.} 76000 a ε 1,072 59Co
60Ni 26,233 %
Stabil
61Ni 1,14 %
Stabil
62Ni 3,634 %
Stabil
63Ni {syn.} 100,1 a β− 2,137 63Cu
64Ni 0,926 %
Stabil
Säkerhetsinformation
Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier
GHS-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa: [10]
08 – Hälsofarlig
Hälsofarlig
07 – Skadlig
Skadlig
H-fraserH351, H372, H317, H412
P-fraserP281, P273, P308+313, P302+352
EU-märkning av farliga ämnen
EU-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa: [10]
Pulver:
R-fraserR40, R43, R48/23, R52/53
S-fraserS(2), S36/37/39, S45, S61
NFPA 704

4
2
1
MAKSchweiz: 0,5 mg × m−3 (inhalerat damm)[11]
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Nickel är ett metalliskt grundämne med det kemiska tecknet Ni och atomnummer 28.

  1. ^ Commission on Isotopic Abundances and Atomic Weights (2021). ”Standard atomic weights”. IUPAC. https://www.ciaaw.org/atomic-weights.htm. Läst 29 juli 2022. 
  2. ^ Derek G. E. Kerfoot: Nickel in Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry, Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, Weinheim 2005, doi:10.1002/14356007.a17_157
  3. ^ [a b] Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. In: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
  4. ^ Ruhr-Universität Bochum, Institut für Werkstoffe: Nickel Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine..
  5. ^ Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, Band 6: Festkörper. 2. Auflage, Walter de Gruyter, 2005, ISBN 978-3-11-017485-4, S. 361.
  6. ^ Carnes, Matthew; Buccella, Daniela; Chen, Judy Y.-C.; Ramirez, Arthur P.; Turro, Nicholas J.; Nuckolls, Colin; Steigerwald, Michael (2009). ”A Stable Tetraalkyl Complex of Nickel(IV)”. Angewandte Chemie International Edition 48 (2): sid. 3384. doi:10.1002/anie.200804435. 
  7. ^ Pfirrmann, Stefan; Limberg, Christian; Herwig, Christian; Stößer, Reinhard; Ziemer, Burkhard (2009). ”A Dinuclear Nickel(I) Dinitrogen Complex and its Reduction in Single-Electron Steps”. Angewandte Chemie International Edition 48 (18): sid. 3357. doi:10.1002/anie.200805862. 
  8. ^ ”Nickel – Element information, properties and uses”. www.rsc.org. Royal Society of Chemistry. https://www.rsc.org/periodic-table/element/28/nickel. Läst 29 juli 2022. 
  9. ^ ”Nickel”. www.etymonline.com. Online Etymological Dictionary. https://www.etymonline.com/search?q=Nickel. Läst 29 juli 2022. 
  10. ^ [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet CLP_8230
  11. ^ MAK-Werten der SUVA, Schweiz, 2 november 2015.

Developed by StudentB