Nobelium

Nobelium
Nummer 102 Tecken No Grupp N/A Period 7 Block f
Yb ↑ No Mendelevium ← Nobelium → Lawrencium     [Rn] 5f14 7s2             102No
Generella egenskaper
Relativ atommassa	259 u
Utseende	Okänt
Fysikaliska egenskaper
Aggregationstillstånd	Fast (förutsagt)
Atomära egenskaper
Jonisationspotential	(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Rn] 5f14 7s2
e− per skal	2, 8, 18, 32, 32, 8, 2
Kemiska egenskaper
Diverse
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Nobeliumisotoper Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP 253No {syn.} 1,7 minuter α ε 8,440 3,200 249Fm 253Md 255No {syn.} 3,1 minuter α ε 8,445 2,012 251Fm 255Md 257No {syn.} 25 s α 8,450 253Fm 259No {syn.} 58 minuter α ε och SF 7,910 0,500 255Fm 259Md
Säkerhetsinformation
Övriga faror Radioaktiv
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Nobelium är ett radioaktivt metalliskt grundämne som tillhör aktiniderna. Nobelium, som är namngivet efter Alfred Nobel,^[1] är en så kallad transuran, det vill säga det finns ej i naturen utan har framställts genom kärnreaktioner. Nobelinstitutet för fysik i Stockholm gjorde anspråk på att ha framställt ämnet 1957, och gav ämnet dess namn, men detta kunde tillbakavisas. En grupp i Berkeley gjorde något senare en omtvistad syntes. De beslöt att behålla namnet. Den första säkert fastställda syntesen gjordes i Dubna 1966. Forskarna där föreslog namnet joliotium (Jo). IUPAC-kommittén konstaterade 1992 att Dubnagruppen har prioriteten, men IUPAC beslöt att behålla det inarbetade namnet Nobelium.

Nobelium har endast kortlivade isotoper.

Några kända isotoper är:

• ²⁵³No, halveringstid på 1,7 minuter
• ²⁵⁵No, halveringstid på 3 minuter
• ²⁵⁹No, halveringstid på 58 minuter

Under experiment vid Berkeley 1966 påvisades isotoperna:

• ²⁵²No, halveringstid på 2,3 sekunder
• ²⁵⁴No, halveringstid på 55 sekunder
• ²⁵⁷No, halveringstid på 23 sekunder